Fångplatsreformen påverkar slutna fängelser – platser för sexualförbrytare och bötesfångar centraliseras

Platserna för sexualbrottsdömda centraliseras till fängelserna i S:t Michels, Pyhäselkä, Riihimäki, Åbo och Helsingfors. De första nya avdelningarna ska inrättas redan under 2024. Även platserna för dem som ska avtjäna förvandlingsstraff för böter kommer att ändras så att manliga bötesfångar placeras i Pelso, S:t Michels, Helsingfors och Kjulo. Kvinnliga bötesfångar placeras i regel i Tavastehus fängelse.

Inrättandet av avdelningarna och centraliseringen av fångplatserna till bestämda fängelser är ett led i Brottspåföljdsmyndighetens övergripande reform av fångplatserna, som man gör för att tillgodose behoven hos särgrupper. Tidigare har man inrättat särskilda avdelningar för kvinnor, minderåriga och intagna som äventyrar säkerheten.

– I framtiden kommer vi också att ägna mer uppmärksamhet åt att göra våra fångplatser mer anpassningsbara och att vi bättre ska kunna reagera på de ständiga förändringar som sker i fångtalet och fångsituationen, säger generaldirektör Anna Arola-Järvi.

Med reformen fäster man särskild uppmärksamhet vid att förebygga eventuellt nätverkande mellan sexualbrottsdömda och de negativa följdfenomen som är förknippade med det.

– Det är viktigt för rehabiliteringen av dömda sexualbrottslingar att de kan få tillgång till tjänster, åtgärdsprogram och stöd för att kunna göra en förändring i en trygg och säker miljö under sin tid i fängelse. Om så bara en sexualförbrytare rehabiliteras framgångsrikt så innebär det att ett stort antal människor besparas det lidande som dessa brott orsakar. Kompetent personal spelar en viktig roll i detta, säger specialsakkunnig Heidi Lind, chef för projektet om sexualförbrytare.

Den centralisering av fångplatserna som nu företas berör endast de slutna fängelserna, medan dömda sexualförbrytare kan även i framtid placeras i alla öppna fängelser. Efter reformen kommer det att finns totalt 193 platser i slutna fängelser för fångar som dömts för sexualbrott.

Brottspåföljdsmyndigheten gör dessa ändringar för att ställa sig in på den övergripande reform av sexualbrottslagstiftningen som trädde i kraft vid ingången av 2023 och kommer att öka det dagliga antalet intagna sexualbrottslingar med cirka 90. Före lagändringen fanns det cirka 200 dömda för sexualbrott som var intagna i de finländska fängelserna i dagligt genomsnitt.

Bötesfångsplatserna centraliseras för att säkerställa rehabiliteringstjänster

Manliga bötesfångar kommer i framtiden att placeras i Pelso, S:t Michels, Helsingfors och Kjulo. Bötesfångsplatserna i Pelso ska i slutet av 2024 överföras till det nya fängelset som uppförs i Vaala. Kvinnliga bötesfångar ska i regel placeras i Tavastehus fängelse.

Centraliseringen av bötesfångsplatserna handlar om att garantera en trygg miljö, ändamålsenliga hälsovårdstjänster och missbrukarvårdsinsatser under fängelsetiden och hänvisning till tjänster efter att domen blivit avtjänad.

– Bötesdomarna är för det mesta relativt korta, och därför är det angeläget med ett fungerande samarbete med intressentgrupperna. I fråga om bötesfångar har man också sett till att personalen på fängelserna har en särkompetens när det gäller externa placeringar, säger Heidi Lind.

Bötesfångarna avtjänar i regel i ett öppet fängelse eller i extern placering. Utsökningsverket tar en intervju med bötesfången om hur straffet ska avtjänas, och efter det gör samhällspåföljdsbyrån upp en plan för strafftiden. En bötesfånge kan få plats i ett slutet fängelse, om han eller hon inte själv vill bli placerad i ett öppet fängelse eller i en extern anstalt.

Största delen av bötesfångarna tas dock till fängelse av polisen efter att de blivit efterlysta då inte infunnit sig till intervjun hos utsökningsverket.

Det uppdaterade fångplatsbeslutet som gäller placering av bötesfångar trädde i kraft den 14 februari 2024. Beslutet berör inte de bötesfångar som för närvarande avtjänar straff, utan centraliseringen av gäller enbart de nya bötesfångar som kommer att tas in i framtiden.

För mer information kontakta

generaldirektör Anna Arola-Järvi, tfn +358 29 56 88500 (växel), [email protected]

specialsakkunnig, projektchef Heidi Lind, enheten för utveckling och kvalitet, tfn +358 29 56 80061, [email protected]