Vid Brottspåföljdsmyndigheten reformeras också utbildningssystemet inom området

Som resultatmål för Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform har man ställt att myndighetens förslag till en ny organisationsstruktur och ett nytt utbildningssystem inom brottspåföljdsområdet är färdigställda under 2024–2025 och att den andra fasen av organisationsreformen Rise 3.0 är fullbordad 2026–2027.

Till skillnad från vad som omtalas i offentligheten har reformen av Brottspåföljdsmyndighetens utbildningssystem inte beretts under sekretess. Beredningsskedena har blivit offentliggjorda i tid, och diskussioner med personalorganisationerna har förts aktivt under utredningsskedet.

Ett av målen för Rise 3.0-projektet är att Brottspåföljdsmyndigheten i och med reformen ska få tillräckligt med kompetent personal för basuppgifter från ett flexibelt utbildningssystem inom området. I utredningar om utbildningssystemet har man lyft fram betydande utmaningar, bl.a. den regionala koncentrationen av utbildningen i huvudstadsregionen, otillräckliga resurser och bristen på mångsidiga utbildningsvägar och fortbildning. Med den nuvarande utbildningsmodellen kan Brottspåföljdsmyndigheten inte få in tillräckligt med kompetent personal.

I samband med beredningen av reformen av utbildningssystemet inom brottspåföljdssektorn har följande aktuella utredningar använts som underlag för beslutsfattandet: Extern utvärdering av Brottspåföljdsmyndighetens säkerhet och övervakningsarbete (Jyri Paasonen, Brottspåföljdsmyndighetens stenciler 2/2021), utredning om behoven att utveckla rekryterings- och utbildningssystemet för personal i Brottspåföljdsmyndighetens övervaknings- och styrningsuppgifter (Jussi Pajuoja 12.1.2022) samt förstudie RISE/3240/2023 om behoven att reformera utbildningssystemet inom brottspåföljdsområdet (Kati Sunimento, Satu Tsharkov och Anu Lindström 31.1.2024).

Enligt beslut av styrgruppen för Rise 3.0 av den 6 mars 2024 kommer det i förslaget som före utgången av 2024 ska lämnas till justitieministeriet i fråga om utbildningssystemet inom brottspåföljdsområdet förslås att det särskilda behörighetsvillkoret för väktartjänst ska ändras så att väktaren ska ha antingen yrkesexamen inom fångvårdsbranschen, yrkesinriktad grundexamen inom säkerhetsbranschen eller social- och hälsovården eller lämplig högskoleexamen. Dessutom ska ett undantag från behörighetsvillkoret bibehållas, dvs. att avvikelse kan göras i ett tjänsteförhållande för viss tid på sammanlagt högst två år för att säkerställa säsongsmässig tillgång på arbetskraft eller av någon annan motsvarande orsak.

– Fokus i reformen av utbildningssystemet ligger på hurdant särskilt behörighetsvillkor som krävs för att man ska kunna bli utnämnd till väktartjänst. För närvarande är behörighetsvillkoret i enlighet med förordningen yrkesexamen inom brottspåföljdsområdet eller lämplig högskoleexamen. Yrkesexamen som ger behörighet går att avlägga endast vid Brottspåföljdsmyndighetens egen utbildningscentral, Brottspåföljdsområdets utbildningscentral. Av den nuvarande yrkesexamen går två tredjedelar ut på inlärning i arbetet. Internationella rekommendationer förutsätter inte någon särskild examensutbildning inom fångvården, utan det är tillåtet att stödja sig på det allmänna utbildningssystemet. Alla övriga anställda vid Brottspåföljdsmyndigheten får sin utbildning enligt behörighetsvillkoren inom det offentliga utbildningssystemet, säger direktör Pauli Nieminen.

Fortsatt beredning inleds i april

Brottspåföljdsområdets utbildningscentral har under tidigare år varit känd för högklassig och mångsidig fortbildning. I och med reformen kommer kompetenserna hos personalen vid utbildningscentralen utnyttjas uttryckligen för att tillhandahålla en särskild introduktion till och fortbildning inom brottspåföljdsområdet. Det handlar t.ex. om undervisning i lagstiftning, tjänstemannaetik och särskilda arbetsmetoder inom brottspåföljdsområdet. Det kommer att omfatta även utbildning i användning av maktmedel och säkringsåtgärder, som är väsentliga i väktararbetet, utbildning i första hjälpen samt brand- och räddningsutbildning.

För den fortsatta beredningen tillsätts en arbetsgrupp som inleder sitt arbete i april 2024. Organisationsreformen avses träda i kraft tidigast 2026, och ändringarna i utbildningssystemet lär genomföras enligt samma tidtabell. Avsikten är att förslaget ska lämnas till justitieministeriet före utgången av 2024. Ändringarna ska inte på något sätt påverka ställningen för dem som avlagt yrkesexamen inom brottspåföljdsområdet.

Den första fasen av organisationsreformen slutfördes 2022 och respektive lagändringarna trädde i kraft den 1 september 2022.

För mer information kontakta
generaldirektör Anna Arola-Järvi, tfn +358 29 56 88500 (växel), [email protected]