Drygt hälften av de intagna saknar examen efter grundskolan – undervisning i fängelse en kanal för kompetensutveckling

Undersökningar visar att kriminellt beteende korrelerar klart med låg utbildningsnivå. Till exempel den som bara har grundskolebetyg löper över fyra gånger större risk att begå våldsbrott än personer med en yrkesutbildning. Jämfört med dem med gymnasie- eller högre högskoleexamen är risken betydligt större. Utbildningsnivån hos fångarna är betydligt lägre än bland befolkningen i övrigt. Cirka 8 % saknar avgångsbetyg från grundskolan och kring 60 till 70 % har ingen examen efter grundläggande utbildning.

– Fängelsetiden ger en ypperlig möjlighet att motivera personer som är utbildningsmässigt marginaliserade att börja på en utbildning och på så sätt bidra till deras chanser att etablera sig i samhället, säger Kati Sunimento, specialsakkunnig med ansvar för utveckling av fängelseundervisningen vid Brottspåföljdsmyndigheten.

En höjning av utbildningsnivån förutsätter intensivare samarbete med läroanstalter

För närvarande utgör utbildningens andel ca 11 % av fångarnas disponibla sysselsättningstid . Målet är att 20 % av sysselsättningstiden ska bestå av utbildning senast 2023. För att målet ska kunna nås måste man intensifiera samarbetet med läroanstalter på alla utbildningsnivåer.

Sunimento betonar att utöver examensinriktad utbildning bör man också tänka på den lågtröskelutbildning som tillhandahålls av läroanstalter inom fritt bildningsarbete, såsom folkhögskolor och medborgarinstitut. Hon framhåller också att processerna när det gäller att ta fram plan för strafftiden bör utvecklas så att man beaktar utbildningsbehoven och motiverar och uppmuntrar de intagna att påbörja någon utbildning.

– Ofta är det att fångar har dåliga minnen från skoltiden och dras med olika inlärningssvårigheter, så betydelsen av motivationsinsatser kan inte betonas för mycket.

Under de senaste åren har man särskilt satsat på att utveckla yrkesutbildningen

Riktlinjer för yrkesundervisning i fängelserna fastställdes 2019. De har tagits fram i samarbete mellan undervisnings- och kulturministeriet, justitieministeriet och Brottspåföljdsmyndigheten. För förankring av riktlinjerna inleddes ett riksomfattande utvecklingsprojekt, VANKKA, som finansierades av utbildningsstyrelsen och avslutades vid utgången av mars månad. Inom ramen för projektet främja man förvaltningsövergripande samarbete och tog fram gemensamma processer, som är beskrivna i en nyutkommen handbok.

I och med reformen av läropliktslagstiftningen stiger läropliktsåldern från och med augusti till 18 år, vilket innebär att vi kommer att ha ett större antal häktade och dömda fångar i läropliktsåldern. Syftet med den nya lagstiftningen är att säkerställa att allt färre går ut skolan med bara grundskolebetyg.

– Utöver grundläggande utbildning ska intagna i läropliktsåldern få tillgång till utbildning på andra stadiet och i övergångsskedet. Reformen förutsätter ett nära samarbete med läroanstalter och kommunernas undervisningsväsende, menar Sunimento.

Viktigt att främja digitala utbildningstjänster i fängelserna

Under de senaste åren har man utnyttjat digitala lösningar inom ramen för allmänbildande utbildning i fängelserna i större utsträckning än tidigare. Till exempel grundläggande utbildning för vuxna tillhandahålls i ett antal fängelser via webben och gymnasieutbildning via videoförbindelse finns att tillgå i flera fängelser. I många slutna fängelser används VankiMoodle, en digital inlärningsmiljö för självständiga studier.

Studentexamen över nätet som man nyligen infört har medfört ett tryck på Brottspåföljdsmyndigheten när det gäller att främja digitala lösningar. Frågor som gäller anstaltssäkerhet och dataskydd och informationssäkerhet ställer utmaningar när det gäller att ta fram digitala lösningar.

Utbildning inom metallbranschen i Riihimäki ett exempel på uppdaterad fängelseutbildning

Intagna i Riihimäki fängelse kan ta studentexamen eller yrkesinriktad grundexamen och delta i beredande utbildning som ger färdigheter för vidare studier. Ett av yrkesutbildningsområdena är maskin- och produktionsteknik, där arbete med 3D-skrivare ingår som ett fakultativt ämne.

– Det här med 3D-utskrifter är ett fint exempel på hur man vid sidan av färdigheter som traditionellt hör till metallbranschen, såsom svetsning, kan ta till sig en ny kompetens så att den utbildning man får bättre motsvarar de behov som finns i arbetslivet, säger studiehandledare Juuso Antikainen i Riihimäki fängelse.

Enligt honom är 3D-utskrifterna ett populärt fakultativt inslag, merparten av dem som avlägger utbildningen för metallbranschen vill också inkludera det.

Samarbetet med läroanstalter och intressentgrupper spelar en central roll när det gäller att ordna utbildningen i Riihimäki fängelse.

– Även om det inte kostar särskilt dyrt att ta ut en 3D-utskrift, har ekonomiskt stöd från Stiftelsen för Maskinverkstadsskolan i Riihimäki gjort det möjligt att ha det med i vår undervisning på Riihimäki. Viktigare än pengar är den yrkesmässiga specialkompetens som vi får från vår samarbetspartner Hyria, berömmer Antikainen.

För mer information kontakta

Kati Sunimento
specialsakkunnig
kati.sunimento(at)om.fi
tel. +358 29 56 88420