Stigmatiserade, laglösä och framtidsbryggare

I undersökningen intervjuas personer med kriminell bakgrund som har erfarenheter av bostadslöshet och som fått tag på en hyreslägenhet i en konventionell boendemiljö med hjälp av en organisation som jobbar med brottspåföljdsklienter. Undersökningen fokuserar på den identitetsdiskurs som de intervjuade producerade. De lägenheter som de intervjuade bebor befinner sig i flervåningshus på olika håll i en finländsk storstad och är hyreshus ägda av en organisation som erbjuder botjänster eller är intermediär uthyrare. I undersökningen intervjuades totalt tio (10) klienter som utnyttjade botjänster. När det gällde en av dem hade stödtjänsten redan slutförts. Den första frågan i undersökningen gällde hurdana identitetsrelaterade berättelser de intervjuade framförde om den tid de var bostadslösa och/eller förde ett kriminellt liv, dvs. om tiden före botjänsten. Denna tid som social aktör betecknas med begreppet marginaliserad. Den andra frågan gällde hurdana identitetsrelaterade redogörelser de intervjuade framförde efter att ha fått en bostad i en konventionell boendemiljö, dvs. när de utnyttjade botjänsten. Denna tid som social aktör då de intervjuade redan var före detta kriminella och bostadslösa betecknas med begreppet konventionell i undersökningen. Den tredje frågan fokuserade på den betydelse de intervjuade tillmätte en bostad i en konventionell boendemiljö när det gällde att lösgöra sig från den onda cirkeln av brott, dvs. i relation till distanseringsprocessen.

Undersökningen genomfördes med en narrativ metod inom referensramen för social konstruktivism. Analysen av materialet grundar sig på teoribunden innehållsanalys varvid de identitetsrelaterade diskurser som producerades av de intervjuade klassificerades enligt två divergerande positioner som social aktör. Innehållet i klasserna konstruerades som historier i analysen. De historier som konstruerades utifrån en position av marginell social aktör kallades enligt följande: Historien om den drogdominerade losern, Historien om gemenskap i marginalen, Historien om den laglöse yrkesbrottslingen, Historien om den stigmatiserade och Historien om den konventionella människan. De historier som konstruerades utifrån en position av konventionell social aktör kallades enligt följande: Historien om herren över sitt eget liv, Historien om den som bearbetar en förändring, Historien om familjemedlemmen och Historien om byggaren av framtiden. De historier som fokuserade på betydelsen av en bostad och lösgöring från den onda cirkeln av brott kallades enligt följande: Historien om möjligheter, Historien om en behärskare och Historien om alternativ. På grundval av intervjumaterialet kan slutsatsen dras att en bostad i en konventionell boendemiljö stödjer distanseringsprocessen. Det uppfattades också som mycket viktigt att boendet kunde stödjas.

Publikationen på finska [pdf, 1.2 Mt]

‍