Lönesättning

I lönesättningen följar vi ett detaljerat kollektivavtal om ersättningsystemet vid Brottpåföljdsmyndigheten som vi ingått med de fackföreningar som företräder personalen.

Ersättningen består av en lönekomponent som bygger på arbetsuppgifternas komplexitet och en individuell komponent baserad på personlig prestation, som kan innefatta, enligt separat definition, den del som bygger på arbetslivserfarenhet.

Lönen består av:

  • en uppgiftsbaserad komponent som bestäms utifrån uppgiftens komplexitetsgrad (VT 1–19) och
  • den individuella komponenten som bestäms utifrån en bedömning av den individuella arbetsprestationen.

    Den individuella komponenten kan uppgå till högst 50 procent av den uppgiftsbaserade komponenten. För en nyanställd är den individuella komponenten vanligtvis cirka 12–24 %
eller:

Anställda vid fängelserna och samhällspåföljdsbyråerna, alltså på brottspåföljdscentralerna, avlönas också på grundval av tjänsteår. I detta fall utbetalas högst 38 % av den individuella komponenten och högst 12 % av den uppgiftsbaserade komponenten på grundval av arbetsprestationen. För en nyanställd står den individuella komponenten vanligtvis för cirka 12–19 %.

Ersättningen påverkas av uppgifternas innehåll, tidigare erfarenhet från uppgifter inom den offentliga sektorn och hur man presterar. Dessutom betalas tillägg för obekväm arbetstid, som varierar i beloppet beroende på hur mycket man arbetar på kvällar, nätter och under helger.

År 2023 var medellönen för en väktare vid Brottspåföljdsmyndigheten cirka 3 600 euro i månaden, inklusive övertidsersättningar, sommarsemesterpenning och andra arvoden, vilket ger en årsinkomst om 43 700 euro. En brottspåföljdschefs genomsnittliga lön med alla tillägg och arvode gick på cirka 4 300 euro i månaden motsvarande 52 000 euro per år.

Publicerad 27.1.2023