Specialhandledare Stina Nieminen från Helsingfors fängelse: Förändringar man ser hos de unga gör arbetet meningsfullt
Jag började vid Brottspåföljdsmyndigheten redan 1996 och extraknäckade som sommarväktare vid sidan av studierna. Efter att tagit närvårdarexamen arbetade jag inom det sociala på den offentliga och privata sidan, bland annat med barnskydd och familjearbete. För cirka fem år sedan kom jag in på yrkeshögskola Laurea och började plugga till socionom inom brottspåföljdssektorn, och det slutade med att jag skrev min avhandling tillsammans med en studiekamrat för Brottspåföljdsmyndigheten. I avhandlingen undersökte vi utvecklingen av avdelningen för unga i Helsingfors fängelse och fick också ett stipendium för det.
Strax innan jag blev klar med socionomexamen fick jag anställning i en stödpatrull vid Brottspåföljdsmyndigheten. Ett tag hann jag jobba som handledare för stödpatrull, tills en möjlighet öppnades för mig att komma med i missbruksrelaterade arbetet i Helsingfors fängelse. Ett par månader arbetade jag där dessutom som handledare i Sörkka-samfundet där social rehabilitering för fångar med missbruksproblematik finns att tillgå. För ungefär ett år sedan öppnade man en till ungdomsavdelning i fängelset, och där blev jag till slut specialhandledare. När jag tänker på det efteråt så har jag hela tiden egentligen sysslat med ett och samma arbete, men ur olika synvinklar. Jag uppfattar orsakssammanhangen mellan de ungas tankar och gärningar på min avdelning bättre tack vare att jag tidigare jobbat på annat håll med familjearbete och barnskydd.
Mångsidigt och varierande arbete
Mina arbetsuppgifter som specialhandledare är mångsidiga och arbetsbeskrivningen är verkligen omfattande. Jag ansvarar för verksamheten vid min avdelning, leder själv rehabiliterande åtgärdsprogram för de intagna, gör missbruksrelaterat och socialt arbete samt medverkar i olika nätverk, bland annat i arbetsgruppen för unga fångars utveckling. Avdelningen har 12 platser för intagna under 29 år. Jag gör upp veckoprogram för fångarna med i samverkan med utomstående handledare och lärare. En del program handleder jag själv, såsom Fem samtal om förändring, aggressionshanteringsprogrammet, programmet för behandling av beroenden och addiktioner och programmet för behandling av återfall. Tillsammans med fångar deltar jag i kurser som externa handledare håller i. Det missbruksrelaterade arbetet omfattar allt från lägeskartläggning till behandling av återfall. Jag sköter praktiska ärenden tillsammans med fångarna, det kan handla om att söka bostad eller skuldrådgivning för den intagne. Dessutom uppdaterar jag planer för strafftiden i samverkan med fångar och anställda vid utvärderingscentrumet och sköter beredning bland annat i samband med frihet på prov.
Jag har märkt att det behövs många olika färdigheter när man arbetar med ungdomar, och i synnerhet gäller det att ha blick för spelet för att kunna beakta den särart som beror på den unga åldern. Det är svårt att vinna de ungas förtroende, så det är viktigt att man är en som är lätt att närma sig och som inger förtroende. De unga måste också mötas på samma nivå, inte enbart som tjänsteman utan som människa med en annan människa. För att kunna hjälpa fångarna är det viktigt att kunna sätta sig in i den hjälpbehövandes ställning. I och med att mitt arbete omfattar så mycket ska man ha mångsidig kompetens och snabbt kunna ta sig an saker. Att ha bra ork och stresstålighet är också viktiga egenskaper att ha i de arbetsuppgifter jag sköter.
Respons från fångar och kompetenta arbetskamrater motiverar
Det mest konkreta som motiverar mig är responsen från fångarna. Jag ber alltid om respons från fångar som ska flyttas till en annan enhet eller friges. Under detta år har all respons jag fått varit positiv, uppmuntrande och välmotiverad. Också i program som jag handleder och i andra diskussioner går jag in för att få den unga att fundera över saker och ting lite bredare och ur olika synvinklar. När den unga själv kommer underfund med något, så visst ser man nästan hur det går upp ett ljus i huvudet. Förståelsen för de nya synvinklarna syns ofta också i de ungas beteende, och det har betydelse både för den unga och för mig.
Det som håller mig motiverad är att jag har kompetenta och yrkeskunniga arbetskompisar med samarbetsförmåga och fina möjligheter att utbilda mig. Jag upplever att är jag intresserad av något och ämnet är nyttigt med tanke på mitt arbete, så uppmuntrar min chef mig alltid att gå på den utbildningen. Jag anser dessutom att det är viktigt med stämningen på jobbet, och att rätt människor arbetar på rätt ställe. Jag har upplevt att jag fått stöd av ledningen och min chef i utmanande situationer. Mitt arbete är så mångsidigt och varierande att jag inte tröttnar på det. Varje morgon är det trevligt att komma till jobbet.
Publicerad 12.12.2019