Brottspåföljdschef Juha Kukkonen: Genom möten i vardagen skapar man säkerhet i fängelserna

Jag inledde min karriär vid Brottspåföljdsmyndigheten år 1997 som så kallad sommarväktare. Jag såg annonsen om väktarutbildning i en samansökningsguide och blev entusiastisk och gick och frågade om anställning i närmsta fängelse med en gång.

Brottspåföljdssektorn kändes intressant, eftersom jag på något sätt kände igen i mig egenskaper som jag tänkte skulle komma till pass i branschen. Sen hade jag också bekanta som jobbade i branschen.






Från grundexamen till högre yrkesexamen

Efter att ha avlagt grundexamen för väktare som tog cirka ett år fick jag tjänst som ordinarie väktare vid ungdomsfängelset i Kervo. Jag jobbade som väktare i olika uppgifter i några år tills jag blev invald till den så kallade överväktarkursen, med andra ord till fångvårdsexamen. Kursen avslutades 2005 och sedan dess jag har haft chefsuppgifter.

Senare har jag avlagt både yrkeshögskoleexamen inom brottspåföljdsbranschen och högre yrkeshögskoleexamen inom social- och brottspåföljdsbranschen. Enligt min åsikt motsvarar fångvårdsexamen bäst de krav som ställs på uppgiftsområdet för chefen som arbetar på plats i fängelset, medan i högre YH-examensutbildningen jag har kunnat bygga på min kompetens, i synnerhet inom ledning och utveckling.

Chefsställning vid Finlands största öppna fängelse

För närvarande arbetar jag i Kervo fängelse som brottspåföljdschef, där jag för min del ansvarar för säkerhetsfrågorna och för hanteringen och uppföljningen av planerna för strafftiden på mina avdelningar. Dessutom är jag närmste chef bland annat för väktare.

Min arbetsdag består till stor del av handläggning av olika tillståndsärenden samt chefsarbete. I arbetet krävs kännedom om lagar och författningar samt praktisk kompetens i olika processer. Och att man kan tillämpa dem i praktiken.

Kervo fängelse är störst i sitt slag i landet. Vi har plats för 136 fångar. Brottspåföljdsmyndigheten har till uppgift att verkställa domarna på ett säkert sätt och stegvis stödja fången i riktning mot öppnare förhållanden. Öppna anstalten är ur denna synvinkel en naturlig fortsättning på ett slutet fängelse. För en del fångar är det svårt att klara sig i öppnare anstaltsförhållanden, men största delen avtjänar sin dom utan att behöva lämna öppna anstalten och återvända till slutet fängelse.

I en bra arbetsgemenskap får folk vara olika

En lyckad arbetsdag består i allmänhet av små etapp. Till exempel när man får gjord en viss uppgiftshelhet eller när man lyckas fixa någon sak i arbetsgemenskapen. Som exempel kan jag nämna nya fängelsebyggnader som togs i drift år 2020. Då planerade vi praxis och tidtabeller för överflyttningen av ett 90-tal fångar. På samma sätt har planering och inkörning av sysselsättningar i det nya fängelset varit en stor helhet som skulle hanteras vid sidan av annat arbete.

Schyssta arbetskompisar och en bra arbetsgemenskap gör att man orkar och arbetet känns meningsfullt. Det är en fördel om arbetsgemenskapen består av människor i olika åldrar och med olika bakgrund. Olikheterna ger nya infallsvinklar på arbetsgemenskapen och frågorna som uppstår där.

Att jobba på fängelse är att jobba med människorelationer med människor som kan vara krävande. Enligt min åsikt klarar man sig i arbetet om man är en vanlig person med bra stresstålighet, normala färdigheter i mänskliga relationer och färdigheter och sätt att återhämta sig från belastningen som arbetet skapar. De här sakerna står vi väl till på Kervo fängelse. Vi har folk som kan sitt jobb, en fungerande arbetsgemenskap och en bra anda.

I Kervo fängelse är arbetsgemenskapen fungerande och produktiv. Fängelsets förflutna som ungdomsfängelse och den verksamhetsmodellen med klientnära arbete som man tagit med sig därifrån är precis det som Brottspåföljdsmyndigheten vill att även andra anstalter ska syssla med. Att avslappnat och sakligt bemöta människan i vardagen skapar trygghet i fängelset och hjälper fången att ta sig ur kriminalitet.

25 år tillryggalagda och många till att se fram emot

Jag upplever att mitt arbete är meningsfullt med tanke på tryggheten och säkerheten i samhället. I korthet kan man säga att Brottspåföljdsmyndigheten tryggar samhället genom att verkställa domarna och genom att påverka förövarna så att de inte återfaller i brott.

Jag började min fängelsekarriär med öppet sinne och jag upplever att det inte varit något som precis överraskat mig. Visst var arbetsgivarens positiva inställning till utbildning en trevlig överraskning. Till exempel fick man avlägga fångvårdsexamen på avlönad tid, och likaså har det varit flexibilitet i arbetsskiften och studieledigheter för yrkeshögskole- och högre YH-examina.

Mitt intresse för sektorn har förblivit oförändrat och jag ser mig fortfarande inom sektorn fem år från detta. Jag är öppen när det gäller uppdrag och verksamhetsställe, om något intressant dyker upp.

Jag berättar om mitt arbete också på Twitter i min profil Rikosseuraamusesimies, @vankila_rse (Twitter).

Publicerad 1.6.2022