Arbete med minderåriga fångar RISE/2568/2023

Anvisning RISE/2568/2023

Behörighet: 6 § i lagen om Brottspåföljdsmyndigheten

Gäller: från och med den 29 september 2025

Häver: Minderårig fånge, anvisning om (1/004/2017)

Mottagare: Brottspåföljdsmyndigheten

1. Barnets bästa och myndighetens anmälningsskyldighet

Beaktande av barnets bästa i klientrelation med Brottspåföljdsmyndigheten baserar sig på internationella avtal och rekommendationer samt på nationell lagstiftning (bl.a. barnskyddslagen, socialvårdslagen, fängelselagen och häktningslagen). När en minderårig placeras i fängelse ska man särskilt beakta de centrala principerna i barnskyddslagen (4 § i barnskyddslagen) samt barnets bästa, mot vilket alla åtgärder och beslut som gäller den minderårige ska speglas. Enligt artikel 3 i konventionen om barnets rättigheter ska barnets bästa komma i främsta rummet när offentlig eller privat socialvård, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ vidtar åtgärder som rör barn.

Tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten är skyldiga att göra en anmälan till välfärdsområdet om att en minderårig, dvs. en person under 18 år, tas in i fängelse. Tjänstemannen är skyldig att göra en barnskyddsanmälan, om han eller hon i sin uppgift fått kännedom om ett barn för vars del behovet av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller barnets eget beteende kräver att behovet av barnskydd utreds (25 § i barnskyddslagen). I stället för att göra anmälan kan man också tillsammans med barnet eller barnets föräldrar ta kontakt med den myndighet i välfärdsområdet som ansvarar för socialvården (25 a § i barnskyddslagen).

2. Hörande av minderårig fånge och hans eller hennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare

2.1 Allmänt om hörande

Fången ska höras när beslut som gäller boende, placering i fängelse och i verksamhet, disciplin samt andra beslut som gäller fången fattas (34 § i förvaltningslagen). I bilagan till denna anvisning har uppräknats alla situationer upptagna i fängelselagen och häktningslagen i vilka fången och, när det gäller en minderårig fånge, vårdnadshavaren eller annan laglig företrädare ska höras innan beslut fattas.

När fången är minderårig anses han eller hon vara omyndig. Den omyndige och hans eller hennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare som företräder honom eller henne har rätt att var för sig föra talan i ett ärende som gäller den minderårigas person eller personliga fördel eller rätt (14 § i förvaltningslagen). Eftersom minderåriga fångar är i åldern mellan 15 och 17 år, brukar de i regel kunna föra talan i sin egen sak i situationer där vårdnadshavarna inte är tillgängliga eller situationen av andra skäl bedöms vara av sådan art. Den minderåriges vårdnadshavare eller annan laglig företrädare ska således åtminstone informeras om alla frågor som rör barnets intresse. En minderårig fånge bör underrättas om ärenden som hans eller hennes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare ska höras i och i vilka situationer som vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare enbart informeras om saken som gäller den minderårige. Den minderårige har dock rätt att ensam föra sin talan i ett ärende som gäller sådan inkomst eller förmögenhet som han eller hon råder över. Om patientärenden föreskrivs särskilt.

När en minderårig intas i fängelse ska det omedelbart tas reda på vem som är hans eller hennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare. Även uppgifter om andra personer kan sökas ur befolkningsdatasystemet om det behövs för skötseln av tjänsteuppgifterna med stöd av 29 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. I fråga om anhöriga kan man söka information bl.a. om adress, släktskapsförhållande, minderåriga barn och deras vårdnad, boende och umgängesrätt. Varje vårdnadshavare eller annan laglig företrädare ska kontrollera sina kontaktuppgifter och komma överens om sättet på vilket han eller hon vill bli hörd och informeras om frågor som gäller barnets bästa. Behövliga kontaktuppgifter för vårdnadshavaren eller annan laglig företrädare registreras i Brottspåföljdsmyndighetens klientinformationssystem.

2.2 Oövervakade besök

Om en minderårig fånge besöks av sin egen vårdnadshavare, behöver den andra vårdnadshavaren inte höras. Om fången ansöker om oövervakat besök av annan än sin egen vårdnadshavare, ska vårdnadshavaren höras i samband med handläggningen.

Om fången besöks av en minderårig besökare, till exempel fångens partner eller syskon, ska även bestämmelserna om minderåriga besökare beaktas. Utgångspunkten är att vårdnadshavarens samtycke behövs. En besökare som fyllt 15 år kan dock träffa sin nära anhörig utan vårdnadshavarens samtycke, om inte vårdnadshavaren uttryckligen meddelat att han eller hon motsätter sig besöket. Dessutom bör det beaktas att en besökare under 15 år ges tillträde till ett fängelse utan ledsagare endast i fall ledsagares närvaro anses onödig med beaktande av barnets mognad, tidigare besök eller någon annan motsvarande grundad anledning (13 kap. 11 § i fängelselagen). När det gäller oövervakat besök ska den minderårige fångens intresse och den minderårige besökarens intresse bedömas separat. Bedömningen kan omfatta till exempel bedömning av förhållandet mellan fången och besökaren och deras tidigare kontakthållning samt beaktande av säkerhetsaspekter.

3. Uppgörande av plan för strafftiden för och placering i fängelse av minderåriga fångar

Brottspåföljdsmyndighetens enhet för klientbedömning ska omedelbart underrättas om intagning i fängelse av person som inte fyllt 18 år ([email protected]Avautuu uuteen välilehteen). Enheten för klientbedömning och fängelserna ska ha en utsedd ansvarig person som frågor som gäller fångar under 18 år hör till. Den ansvarige ska vara förtrogen med barnens uppväxt och utveckling samt med stöd till personer som vill ta sig ur kriminalitet.

En tjänsteman vid enheten för klientbedömning ska intervjua samtliga dömda fångar under 18 år och för dem göra upp en plan för strafftiden som baserar sig på bedömning som är en mer omfattande än grundläggande bedömning. Det är angeläget att motivera den minderårige att delta i verksamheten redan under häktningstiden, och det är viktigt att en plan för strafftiden görs upp. I fråga om minderåriga är deltagande i utbildning dock obligatoriskt (1 kap. 2 § i läropliktslagen). Under planeringen hörs den minderåriges vårdnadshavare och nödvändigt nätverksarbete bedrivs. En plan för strafftiden som baserar sig på en mer omfattande bedömning ska utarbetas även om den kvarstående strafftiden var kort. I det fallet fokuserar planen på insatser inför övergången till frihet.

Brottspåföljdsmyndigheten har genom beslut om placering av fångar av 22.11.2021 (diarienummer 12/280/2021) beslutat om inrättande av platser och avdelningar för minderåriga fångar i vissa fängelser. Syftet med beslutet var att bidra till att de inrättade avdelningarna fick tillräckligt med personal och kompetens som tryggar minderåriga fångars servicebehov, stödåtgärder och utbildningsmöjligheter.

Utgångspunkten är att personer under 18 placeras i ett fängelse där det finns en separat avdelning för minderåriga fångar. Vid placering ska hänsyn tas till den minderåriges möjlighet att upprätthålla kontakter med familj och vänner. Därtill ska i synnerhet möjlighet till skolgång eller studier beaktas. Där det är möjligt bör den minderåriges språkliga, kulturella och religiösa bakgrund tas i beaktande. Att upprätthålla de minderåriga fångarnas familjeband är särskilt viktigt om dessa relationer är sådana att de ska stödjas med tanke på den minderåriges intresse. Fängelset som han eller hon placeras i ska säkerställa att den minderårige får hålla tillräcklig kontakt med föräldrarna och vårdnadshavarna. Föräldrarna eller andra lagliga vårdnadshavare har det primära ansvaret för barnets fostran och utveckling, medan Brottspåföljdsmyndighetens roll är att stödja vårdnadshavarna i denna uppgift.

Största delen av de minderåriga fångar som befinner sig i fängelserna är häktade. Placering av häktade bestäms i första hand med stöd av 2 kap. 1 § 1 mom. i häktningslagen, enligt vilket den som häktats för ett brott ska utan dröjsmål föras till det fängelse som ligger närmast den domstol som behandlar åtalet och som används som häkte eller av särskilda skäl till något annat fängelse som används som häkte. Den domstol som behandlar häktningsärendet beslutar om förpassningen den minderårige häktade. Enligt 3 kap. 6 § 1 mom. i häktningslagen kan en häktad förflyttas till ett annat fängelse, om det finns grundad anledning till det och den häktade kan antas anpassa sig till förhållandena i det andra fängelset. Ifall domstolen förpassar den minderårige till en anstalt där det inte finns separata platser för minderåriga, ska även i dessa situationer efter omständigheterna lämpliga lokaler ordnas för dem samt tillräckligt stöd, tillräcklig verksamhet och tillräcklig övervakning tillgodoses. Dock så snart som möjligt ska minderåriga förflyttas till en anstalt där det finns utsedda platser för minderåriga och där de kan erbjudas lämpliga lokalmässiga förhållanden, stödjande sociala kontakter och verksamhet enligt åldern.

Utsedda tjänstemän vid enheten för klientbedömning ansvarar för förflyttning och bedömning av minderåriga samt för deras planer för strafftiden. När ärende om placering eller förflyttning anhängiggörs har fängelset ett betydande utredningsansvar. Placeringsbeslut bör göras av enheten för klientbedömning med särskild omsorg och motiveringen bör uttryckligen skrivas in i beslutet. Enheten för klientbedömning ska i samarbete med placeringsfängelset utreda förutsättningarna att placera den minderårige som beslutet gäller i fängelset i fråga. Fängelset ska ombes att ta ställning till den minderåriges placering och möjligheter att delta i aktiviteterna i anstalten. Utgångspunkten är att personer under 18 placeras i ett fängelse där det finns en separat avdelning för minderåriga fångar. Placeringsbeslutet ska innehålla motivering, om placeringsanläggningen är annan än en anstalt med platser för minderåriga. Skulle en minderårig fånge placeras i öppen anstalt, ska enheten för klientbedömning särskilt säkerställa att han eller hon hålls avskild från vuxna. Utsedda tjänstemän vid enheten för klientbedömning tillhandhåller vid behov stöd i frågor som gäller planer för strafftiden för minderåriga, hur planerna framskrider samt i ärenden som gäller placering och förflyttning.

4. Minderåriga i fängelse och placering i sysselsättning

Bestämmelser om placering inom ett fängelse och beslutanderätten i anslutning till det finns i fängelselagen och häktningslagen (5 kap. respektive 3 kap.). Fångar som inte fyllt 18 år skall hållas avskilda från vuxna fångar, om inte deras fördel kräver något annat (5 kap. 2 § i fängelselagen; 3 kap. 1 § 2–3 mom. i häktningslagen). Detta inbegriper förpliktelse att hålla den minderårige i en annan avdelning och i olika sysselsättningar än vuxna fångar. Kravet om separat placering som är utgångspunkten för författningarna bygger på säkerhetsgarantier och behov av skydd för den minderårige.

Undantag från skyldigheten att placera de minderårige åtskilt vid placering i sysselsättningar kan endast ske om det motsvarar den minderåriges intresse. När en minderårig fånge placeras i aktiviteter ska personalen alltid bedöma om det motsvarar hans eller hennes intresse att delta i aktiviteterna med fångar som uppnått myndighetsåldern. Prövning bör ske i varje enskilt fall med barnets intresse i åtanke. Om det i fängelset inte finns andra minderåriga eller om det finns mycket få minderåriga, ligger det i allmänhet i den minderåriges intresse att sysselsättningarna utförs selektivt tillsammans med myndiga personer. I dessa situationer bör det dock beaktas att det låga antalet minderåriga inte i sig skapar grund för avvikelse, utan bedömningen av barnets bästa ska alltid göras från fall till fall, utifrån en individuell bedömning av barnets bästa i vart enskilt fall. Om en minderårig fånge deltar i en verksamhet tillsammans med fångar som uppnått myndighetsåldern bör verksamheten alltid ske under kontroll och ledning av personalen eller verksamhetsanordnaren. Som exempel på sådana utvalda deltagande kan betraktas deltagande i utbildning.

Om den unga personen begått brottet före 21 års ålder ska de behov som följer av fångens ålder och utvecklingsnivå särskilt beaktas vid verkställigheten av fängelse (1 kap. 5 § 3 mom. i fängelselagen respektive 1 kap. 5 § 3 mom. i häktningslagen). Den minderåriges intresse förverkligas bäst om boendet och aktiviteterna organiseras i en grupp som motsvarar utvecklingsnivån och åldern. Dessutom när det gäller en minderårig ska särskild uppmärksamhet ägnas åt att han eller hon blir involverad i aktiviteterna i fängelset och andra former av stöd så tidigt som möjligt, i mån av möjlighet redan under häktningstiden, dock med beaktande av att det i fråga om minderåriga är deltagande i utbildning obligatoriskt (2 § i läropliktslagen).

De fångar som inte slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen ska ges tillfälle att göra det. Barn som är varaktigt bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten upphör när den läropliktige fyller 18 år eller när den läropliktige dessförinnan med godkänt resultat avlagt en examen avsedd i lagen om studentexamen (502/2019) eller lagen om yrkesutbildning (531/2017) eller motsvarande examen på Åland eller utomlands.

Häktning eller fängelse undanröjer inte läroplikten. När en minderårig häktad eller dömd fånge anländer till fängelset ska hans eller hennes utbildningssituation utan dröjsmål utredas och bedömas om han eller hon ska fortsätter studierna vid den nuvarande läroanstalten eller om det föreligger behov av att överföra honom eller henne till undervisning som ordnas i fängelset. Kommunen där fängelset är förlagt ansvarar för ordnandet av grundläggande utbildning för den intagne i läropliktsåldern. Saknar den läropliktige studieplats, har förläggningskommunen dessutom styrnings- och tillsynsansvaret i fråga om utbildning på andra stadiet och i övergångsskedet. Fängelset ska ha ett nära samarbete med kommunens undervisningsväsende samt utbildnings- och undervisningsanordnarna för att det på ett heltäckande sätt ska ordnas både grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet som närundervisning för häktade och dömda fångar i läropliktsåldern.

Att särskild uppmärksamhet ska uppfästas vid behov som beror på minderårigas och unga klienter ålder och utvecklingsnivån är en princip som genomsyrar hela påföljdslagstiftningen och som har ett nära samband med begreppet barnets bästa i 4 § i barnskyddslagen, mot vilket samtliga åtgärder och beslut som gäller minderåriga och unga ska speglas i verkställigheten av påföljder.

Särskilt angeläget är att barnets bästa beaktas när en minderårig eller ung fånge i fängelset utsätts för åtgärder som hänför sig till disciplin, övervakning, granskning och säkringsåtgärder samt användning av maktmedel (15 till18 kap. i fängelselagen). I fråga om minderåriga fångar står alla säkerhetsåtgärder till buds, men vid bedömningen av nödvändigheten av att använda dem ska särskild prövning användas och tröskeln ska vara hög. Vid prövningen ska proportionalitetsprincipen, principen om lindrigare medel och principen om diskretion beaktas och på detta sätt en lösning tas fram. Som metod kan man använda till exempel ett restorativt arbetssätt.

En minderårig fånge kan med stöd av 8 kap. 9 § 2 mom. i fängelselagen i form av extern placering placeras i en barnskyddsanstalt, med iakttagande i tillämpliga delar av Brottspåföljdsmyndighetens anvisning om placering av en fånge i en extern anstalt (9/400/2021). Placering i barnskyddsanstalt förutsätter alltid samarbete med välfärdsområdet och ett beslut i enlighet med barnskyddslagen.

Om bosättningen och placeringen i sysselsättningar av en minderårig fånge kräver undantag från denna anvisning eller om det uppstår särskilda utmaningar när det gäller att främja servicen, stödet och den gradvisa frigivningen av den minderårige fången, ska Brottspåföljdsmyndighetens enhet för påföljdsstyrning underrättas därom ([email protected]).

5. Insatser inför övergången till frihet och placering i övervakning

Planeringen av frigivningen av minderåriga ska inledas i god tid på basis av individuell prövning. Utgångspunkten är att före villkorlig frigivning ska den minderårige placeras i övervakad frihet på prov. Efterlevnaden av villkoren för övervakad frihet på prov ska säkerställas med adekvat stöd och tillsyn. När minderåriga fångar placeras på barnskyddsanstalt där de ska avtjäna övervakad frihet på prov tillämpas lagen om övervakad frihet på prov (629/2013) och föreskriften om verkställighet av övervakad frihet på prov (RISE/5487/2023). Placering i barnskyddsanstalt förutsätter alltid samarbete med välfärdsområdet och ett beslut i enlighet med barnskyddslagen.

Utgångspunkten är att fångar som friges ställs under övervakning, om fången har begått brottet innan han eller hon fyllt 21 år (70 § i lagen om verkställighet av samhällspåföljder). Syftet är att stöda den sociala handlingsförmågan hos den unga efter frigivningen.

Frigivningen planeras i samverkan mellan fängelset, samhällspåföljdsbyrån och den som ska friges. När det gäller minderåriga ska särskild uppmärksamhet fästas vid insatser inför övergången till frihet och vid att säkerställa att ett stödnätverk finns till. När planen för strafftiden utarbetas och preciseras ska samarbete med välfärdsområdets barnskyddsmyndighet och andra behövliga aktörer ske. Även vårdnadshavaren ska tas med i planeringen eller åtminstone ska vårdnadshavaren ges tillfälle att bli hörd.

I situationer där strafftiden är kort inleds planeringen av frigivningen genast när straffverkställigheten inleds. Om det är sannolik att den minderårige friges direkt efter domstolens sammanträde eller tämligen snart efter det att straffet blivit verkställbart, ska insatser inför övergången till frihet göras redan under häktningstiden. Har den minderårige klientrelation till en samhällspåföljdsbyrå, kontaktar fängelset övervakaren redan under häktningstiden. Planeringen inför frigivningen görs i samarbete, även med beaktande av andra behövliga aktörer.

För mer information ska normstyrningsteamet vid Brottspåföljdsmyndighetens rättsenhet kontaktas.

Generaldirektör Anna Arola-Järvi

Jurist Mia Sandberg