Anvisning om tjänstedräkt, skydds- och specialkläder, emblem och tjänstetecken för tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten (14/100/2018)
Behörighet: 12 §, 5 § i lagen om Brottspåföljdsmyndigheten
Mottagare: Brottspåföljdsmyndigheten
Gäller: Från och med 1 juni 2018 tills vidare
Upphäver: Föreskrift/anvisning dnr 15/004/2015, 18.12.2015
1. Om skyldighet att använda tjänstedräkt och avvikelser från skyldigheten
Enligt 12 § i lagen om Brottspåföljdsmyndigheten får myndighetens centralförvaltningsenhet meddela närmare föreskrifter om skyldigheten att använda uniform och skyddskläder, om undantag från denna skyldighet, användning av uniform och skyddskläder i den utbildning som leder till examen inom brottspåföljdsområdet, anskaffning och lånande av uniform och skyddskläder samt om förstöring av sådana uniformer och skyddskläder som tas ur bruk. (30.11.2012/715)
Enligt 1 § i justitieministeriets förordning om tjänstedräkt samt skydds- och specialkläder för tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten (1126/2016) ska de tjänstemän som sköter chefsuppgifter inom styrning eller övervakning eller utför styrnings- eller övervakningsuppgifter vid Brottspåföljdsmyndighetens fängelser bära tjänstedräkt eller skyddskläder vid tjänstgöring, om deras uppgifter förutsätter att de ska kunna identifieras på basis av kläderna. Andra tjänstemän får bära identifikationsväst, som enheterna ska anskaffa för sambruk.
Fängelsedirektörer och biträdande direktörer har rätt att använda tjänstedräkt enligt eget omdöme.
Ämbetsdräkten ska alltid vara försedd med en namnbricka med tjänstemannens namn och ämbetsställning. För att säkerställa att personalen kan identifieras ska de tjänstemän som inte uppträder i tjänstedräkt alltid använda en fristående bricka med namn och ämbetsställning.
De brottspåföljdstjänstemän som arbetar som överordnade ska se till att de tjänstemän som lyder under dem använder vid tjänstgöring behörig tjänstedräkt som överensstämmer med förordningen och som är i behörigt skick, eller någon annan korrekt klädsel eller skyddskläder. De civila kläder som används med identifikationsvästar ska också vara sakliga och i behörigt skick. Den som använder tjänstedräkt är skyldig att på egen bekostnad sköta om att tjänstedräkten och utrustningen är ren och snygg. Tjänstedräkten ska rengöras och vårdas enligt bifogade tvättanvisningar.
Det är i regel inte tillåtet att använda tjänstedräkt tillsammans med civila kläder. Civila kläder kan dock temporärt användas för att dölja tjänstedräkten, genom att exempelvis täcka den övre delen av tjänstedräkten med en civil jacka, om tjänsteuppdrag utanför anstalten så kräver. Vid behov kan Brottspåföljdsmyndighetens identifikationsväst användas med civila kläder för att signalera tjänstemannastatus.
Det är förbjudet att göra ändringar i tjänstedräktens modell. Gravida kvinnor kan vid behov använda någon annan klädsel som kan jämställas med tjänstedräkten när det gäller färgsättningen.
Enligt 9 § i förordningen om statens uniformsbidrag (850/1969) kan tjänstemän som anställs för högst sex månader betalas uniformsbidrag bara för de tjänsteplagg som är absolut nödvändiga vid tjänstgöringen. Med hänsyn till denna bestämmelse ska någon egen tjänstedräkt inte skaffas till de tjänstemän som står i ett tidsbestämt tjänsteförhållande som underskrider sex månader, om inte någon särskild orsak föreligger. Enheterna ska vara försedda med tjänstedräkter som saknar namnbricka och som kan lånas ut till personer med ett tjänsteförhållande för viss tid.
De som studerar för att avlägga grundexamen i brottspåföljdsbranschen ska få fältklädsel till sitt förfogande. För träning i användning av maktmedel kan overaller skaffas till enheterna och Brottspåföljdsområdets utbildningscentral för sambruk.
2. Om klädsel
De klädesplagg som hör till tjänstekläderna för tjänstemännen vid Brottspåföljdsmyndigheten bestäms enligt 4 § i tjänstedräktförordningen. Klädseln omfattar
- fältklädsel,
- special- och skyddsklädsel samt
- övrig klädsel.
Fältklädsel är avsedd som huvudsaklig klädsel.
Specialklädsel omfattar fältdräkt för hundledare vid Brottspåföljdsmyndigheten.
Med övrig klädsel avses klädesplagg som kompletterar tjänstedräkthelheten och som inte ingår i uniformsbidraget, såsom strumpor, strumpbyxor, handskar och skodon.
De klädesplagg som ingår i tjänstedräkten inklusive emblem och tecken definieras i tjänstedräktförordningen eller denna anvisning.
Sammansättningen av fältklädsel, därtill relaterade klädesplagg och mer ingående anvisningar som gäller bruk av klädesplagg framgår av tabellbilagan till denna anvisning (bilaga 1).
3. Anskaffning och förnyande av tjänstedräkt
Enligt 10 § i tjänstedräktförordningen får Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet meddela föreskrifter om anskaffning av tjänstedräkter.
3.1 Anskaffningskostnader
Enligt 20 § i protokollet om undertecknande av statens tjänste- och arbetskollektivavtal för avtalsperioden 2018–2020 svarar arbetsgivaren till fullt belopp för anskaffningskostnaderna för uniform som anskaffas för den personal som är anställd hos arbetsgivaren.
Detta gäller dock inte följande klädesplagg som används tillsammans med tjänstedräkt:
- helsvarta skor
- svarta handskar
- svarta eller mörkblå strumpor
- svarta, mörkblå eller hudfärgade strumpbyxor
- ett svart bälte, vid sidan av utrustningsbälte
- en mörkblå halsduk eller ett halsskydd
Brottspåföljdsmyndigheten svarar för kostnaderna för anskaffning av följande tjänsteplagg som ska överlämnas till fängelsedirektörer och biträdande direktörer:
- ett par fältbyxor,
- två skjortor eller tröjor (enligt eget val en trikåskjorta med krage eller en polotröja) samt
- en överrock.
Klädesplagg från olika sortiment får inte blandas.
3.2 Beställning av tjänstedräkter, identifikationsvästar och utrustningsbälten
Tjänstedräkter, identifikationsvästar och utrustningsbälten ska beställas hos Brottspåföljdsmyndighetens avtalsleverantörer. Varje särskild enhet ska centralt beställa varorna enligt det rekvireringsförfarande som avtalats med leverantörerna.
3.3 Förnyande av tjänstedräkt
Plaggen i tjänstedräkten ska vid behov förnyas när de inte längre är i tillbörligt skick eller har blivit trasiga.
Tjänstemännen har i regel rätt att förnya
1) ett par fältbyxor och
2) två skjortor eller tröjor (enligt eget val en trikåskjorta med krage eller en polotröja) per år och
3) övriga klädesplagg enligt behov, dock inte oftare än deras genomsnittliga livslängd förutsätter.
4. Kontroll av tjänstedräktsanskaffningar
Varje berörd enhet är skyldig att
1) göra en förteckning över de tjänstemän till vilka fältklädsel har skaffats och att
2) iaktta anskaffningskostnaderna.
5. Skyddsklädsel
De tjänstemän som kontinuerligt och huvudsakligen sköter uppgifter som kräver användning av skyddskläder ska ha till sitt förfogande personlig skyddsklädsel med emblem. Skyddsklädseln ska vara så enhetlig som möjligt för varje enskild anstalt hos de anställda som sköter samma uppgifter. Vid sidan av personlig skyddsklädsel ska det finnas skyddskläder som används gemensamt på varje enskild arbetsplats. Tjänstemän som utför utomhusarbete ska i sambruk gummistövlar, regnkläder, varma skodon, skyddsoveraller och reflexvästar.
6. Att avstå från tjänstedräkt och att ta ur bruk och förstöra tjänstedräkt
Enligt 10 § i tjänstedräktförordningen får Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet meddela föreskrifter om förstöring av tjänstedräkter som tas ur bruk.
Varje tjänsteman ska när anställningsförhållandet avslutas överlämna tjänstedräkten till den enhet som beslutat om anskaffning av kläderna.
Enheten kan vid behov överlämna tjänstedräkter som tagits ur bruk och där tecken och emblem avlägsnats för olika ändamål efter eget förgottfinnande eller förstöra klädseln. Syftet med förstörandet är att säkerställa att tjänstedräkten inte kan missbrukas.
Tecken och emblem som tagits ur bruk ska överlämnas till enhetens direktör eller den tjänsteman som utsetts av direktören för att sköta om att emblemen återanvänds eller förstörs på behörigt sätt. Syftet med förstörandet är att säkerställa att tecknen och emblemen inte kan missbrukas.
7. Användning, förvaltning och förlust av tjänstetecken
Bestämmelser om användning av Brottspåföljdsmyndighetens tjänstetecken anges i justitieministeriets förordning om Brottspåföljdsmyndighetens emblem och tjänstetecken (576/2010). Ytterligare anvisningar om användning och förvaltning av tjänstetecken har utfärdats i en promemoria till Brottspåföljdsmyndighetens ledningsgrupp av den 20 april 2011.
När en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten utför ett tjänsteuppdrag ska han eller hon visa upp sitt tjänstetecken på begäran eller när särskilda skäl därtill föreligger. Om tjänsteuppdraget till sin natur är sådant att uppvisa tjänstetecken kan medföra fara för tjänstemannens eller någon annans liv eller hälsa eller om utförandet av uppgiften annars äventyras, ska tjänstetecknet inte visas upp.
Centralförvaltningsenheten för en förteckning över Brottspåföljdsmyndighetens tjänstetecken.
Tjänstetecknet ska förvaras synnerligen omsorgsfullt. Om tjänstetecknet förkommer ska detta omedelbart anmälas till direktören för verksamhetsenheten, som göra en skriftlig anmälan om till centralförvaltningsenheten.
När en ny tjänsteman tillträder ska ett tjänstetecken anskaffas för honom eller henne utan särskilt beslut. Detsamma gäller när en ordinarie tjänstemans tjänstebenämning eller verksamhetsställe ändras långvarigt eller permanent. Beslut om anskaffning av tjänstetecken för andra än ordinarie tjänster fattas av chefen för verksamhetsenheten.
När anställningsförhållandet upphör ska tjänstemannen överlämna tjänstetecknet till direktören för respektive verksamhetsställe. Direktören ska se till att tjänstetecknet förstörs på behörigt sätt och att anteckningar om detta görs i tjänsteteckenförteckningen och på kvitteringsblanketten.
8. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Förevarande anvisning har behandlats vid ett möte i Brottspåföljdsmyndighetens samarbetskommission den 24 april 2018. Anvisningen träder i kraft den 1 juni 2018. Från och med samma tidpunkt upphävs Brottspåföljdsmyndighetens föreskrift 18.12.2015, dnr 15/004/2015.
Generaldirektör för Brottspåföljdsmyndigheten Esa Vesterbacka
Jurist Anna-Liisa Häkkinen
Publicerad 29.10.2020