Mathållning och kost vid Brottspåföljdsmyndigheten (1/004/2022)

Brottspåföljdsmyndighetens föreskrift 1/004/2022, 26.4.2022

Behörighet: 7 kap. 8 § i fängelselagen respektive 3 kap. 10 § i häktningslagen

Gäller: från och med den 28 april 2022 tillsvidare

Upphävs: 4.12.2019 Dnr 6/004/2019

Mottagare: Brottspåföljdsmyndigheten

Ordnande av mathållningen vid Brottspåföljdsmyndigheten

Bestämmelser om ordnande av mathållningen för fångar finns i 7 kap. 5 § i fängelselagen respektive 3 kap. 4 § i häktningslagen. Fångarnas mathållning ska ordnas så att de får en hälsosam, mångsidig och tillräcklig kost.

Den 20 mars 2018 ingick Brottspåföljdsmyndigheten ett partnerskapsavtal om produktion av mathållningstjänster med Leijona Catering Ab. För samordning och utvecklande av mathållningen vid Brottspåföljdsmyndigheten svarar Brottspåföljdsmyndighetens arbetsgrupp för utvecklande av mathållningen.

I fängelserna serveras fångarna på vardagar fyra måltider, närmare bestämt frukost, lunch, middag och kvällsmat. De dagar som inte är egentliga arbetsdagar i fängelset serveras fångarna frukost och kombinerad lunch/middag samt kvällsmat. Fångarnas måltider ordnas så att tiderna mellan måltiderna är jämnlånga på dagen och tiden mellan kvällsmaten och frukosten inte överstiger 12 timmar.

Undantag från basdieten görs, om det är motiverat med hänsyn till fångens hälsa eller religiösa eller annan motiverade övertygelse. Om fängelset inte erbjuder fången alla dagliga måltider, betalas till fången matpenning för anskaffande av livsmedel. Fängelset kan dessutom ordna mathållningen för fångarna så att fångarna lagar sin mat antingen helt eller delvis på egen hand på sina boendeenheter.

Fängelset har ansvar för fångens uppehälle, och självständig mathållning får inte äventyra fångens människovärdiga liv och rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. Innan överföring till öppen anstalt sker ska man på det slutna fängelset åtminstone försäkra sig om att fången som ska överföras kan täcka kostnaderna som uppstår av eventuell självständig mathållning.

Vid planering och genomförande av mathållningen vid Brottspåföljdsmyndigheten beaktas följande omständigheter:

tillgodoseende av fångarnas näringsbehov dagligen och över tid i genomsnitt
hygienisk framställning och servering av maten
matens smaklighet
disponibla anslag
krav som ställs av anstaltssäkerhet
styrning av fångarnas matvanor i en hälsosam och ekonomisk riktning
fångarnas självständiga mathållning.

1. Genomförande av mathållningen

Inom mathållningen används ett produktionsstyrningssystem. Det finns en sex veckors roterande meny som Leijona Catering tar fram och som baserar sig på näringsrekommendationerna från statens näringsdelegation. Maträtternas ordningsföljd över tid kan variera mellan enheterna inom ramen för menyn. Specialdieter görs tillgängliga vid behov (se kapitel 3). Menyn fastställs av Brottspåföljdsmyndighetens arbetsgrupp för utveckling av mathållningen. Menyerna finns att se på http://ruokalistat.leijonacatering.fi.

1.1. Kontroll av fångar som deltar i mathållningen

Fängelset svarar för att hälsotillståndet har undersökts hos alla fångar placerade i köksarbete eller matutdelningsuppgifter (på avdelningar). Kontrollen kan utökas med salmonellaundersökning på avföring enligt prövning. Fångar sysselsatt med uppgifter inom renhållning är befriade från test för hygienkompetens (27 § i livsmedelslagen 23/2006).

1.2. Egenkontroll

Leijona Catering ansvarar för att det i fängelserna finns uppdaterade planer för egenkontroll som avses i 20 § i livsmedelslagen och som gäller mathållningen, och bär ansvar för att planen iakttas. Genomförande av egenkontrollen följs upp genom livsmedelstillsynsmyndighetens inspektionsbesök i enlighet med planen för livsmedelstillsyn. Rapporterna finns på www.oivahymy.fi.

Om maten delas ut av tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten eller av fångar, svarar Brottspåföljdsmyndigheten för temperaturmätningar och registreringen av uppgifterna i enlighet med Leijona Caterings plan för egenkontroll.

Mathållningen ska ordnas så att temperaturerna och tiderna för förvaring, transport och servering av maten är förenliga med livsmedelslagstiftningen. I matutdelningslokaler utanför köket får det förvaras fördärvliga eller lättfördärvliga livsmedel endast om det finns lämpliga kylrum i utdelningsutrymmena.

Utdelning av kvällsmaten till fångarna får ske i anslutning till middag endast på de avdelningar där fångarna har en reell möjlighet att förvara de lättfördärvliga livsmedel som ingår i kvällsmaten fram till den tidpunkt då kvällsmaten förtärs, vid en temperatur som motsvarar kraven i livsmedelslagstiftningen. Matrester ska alltid omedelbart efter måltiden tas från avdelningarna till avfallslokalen eller köket.

1.3. Arbetsklädsel för fångar i köksarbete

Fångar som arbetar i köket ska ha en arbetsdräkt och en huvudbonad avsedda för köksarbete, samt arbetsskor. Denna arbetsklädsel får inte användas utanför köket. Vid användning av eventuell personlig skyddsutrustning ska kökspersonalens anvisningar iakttas bl.a. när det gäller användning av hörsel-, ögon- och andningsskydd.

Om en fånge arbetar deltid i köksarbete och det inte finns omklädningsrum för fångarna i köket, kan fångens arbetsdräkt förvaras på avdelningen i ett klädskåp reserverat för detta ändamål.

1.4. Måltider under transporter

En fånge som färdas så att han eller hon inte kan ta sina måltider i fängelset under normala mattider ska förses med vägkost fram till mottagande fängelset eller tills han eller hon överlämnas till polisen. Vägkost ska reserveras så att det för varje uteblivande måltid ges en förpackning med vägkost.

Fångar som färdas i VR:s fångvagn och som på grund av tågresan inte kan ta sin måltid på den egna anstalten serveras varm mat om de vid middagstiden finns på tåget. I regel ska fångarna om möjligt serveras mat när de lämnar den egna anstalten och anländer till den nya. Den mottagande anstalten ska sörja för kvällsmaten och frukosten för den inkommande klienten. Maten till fångvagnen tillreds av Leijona Catering. Om bespisning i VR:s fångvagnar finns en separat anvisning för tågpersonalen samt ett meddelande till enheterna.

1.5. Fångarnas självständiga mathållning

Bestämmelser om fångarnas självständiga mathållning finns i 7 kap. 5 § 3 mom. i fängelselagen respektive 35 § i statsrådets förordning om fängelse.

Att stödja självständig mathållning är förenligt med målinriktad dagsverksamhet för fångarna, som syftar till att bidra till integrationen i samhället efter frigivningen. I mathållningsrelaterade aktiviteter som fängelset anordnar ska man således gå in för att stödja fångarnas eget initiativ i den mån det låter sig göras.

När en fånge sköter sin mathållning på egen hand, antingen helt eller delvis, ska fängelset ge honom eller henne handledning och styrning i att agera självständigt. Fängelset ska se till att fångarna har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att själva ordna sin mathållning och att fångarna enligt dagordningen har tillräckligt med tid för att tillreda maten. För den tid matlagningen tar får varken beslut om placering i sysselsättning utfärdas eller sysselsättningspenning betalas.

Fängelset ansvarar för att lokalerna för förvaring och tillredning av mat är tillräckliga och hygieniska och att fångarna instrueras i god hygien med tanke på den självständiga mathållningen. Fängelset ska tillräckligt ofta bereda varje fånge möjlighet att skaffa råvaror för matlagning på egen hand. Alternativt kan fängelset anskaffa råvaror för självständig mathållning i anslutning till sin övriga livsmedelsförsörjning och dela ut dem till fångarna.

1.6. Mathållningen för en medellös fånge i ett fängelse med fångarnas självständiga mathållning

Brottspåföljdsmyndigheten ska ha ett motiverat sätt att agera och ansvara för sin lagstadgade skyldighet att tillgodose fångarnas mathållning, när en person på grund av medellöshet inte kan köpa mat i ett fängelse där mathållningen helt eller delvis är självständig. Ett nationellt enhetligt förfarande är motiverat med tanke på enhetlig behandling av fångar.

1.7. Förfarande

Brottspåföljdsmyndigheten bekostar och beställer köldfria matpaket av Leijona Catering Oy och ger dem vid behov till en medellös fånge som ännu inte kan köpa förnödenheter för sin egen mathållning. Fången frågas i samband med intagningsintervjun om behovet av ett matpaket och samtidigt frågas om det eventuellt finns behov av specialkost. Längden på behovet av matpaket diskuteras med fången och fången stöds i hanteringen av den egna ekonomin så att övergången till det sätt på vilket den egna mathållningen sköts vid enheten kan ske så snabbt som möjligt.

Genomförandet av mathållningen med matpaket fortsätter tills fången har fått den första sysselsättningspenningen/lönen som redan räcker till för självständig mathållning och efter vilken han eller hon också börjar få matpenning i stället för matpaket. Då övergår man till ett normalt förfarande där fången köper sina egna livsmedel med förtjänta pengar och matpenningen betalas i efterskott enligt betalningsschemat.

För den tid fången använder matpaketservice betalas ingen matpenning. I beslutet om matpenning ska det anges varför utbetalningen av matpenning inte börjar genast efter att personen anlänt, dvs. personen får eller har fått matpaket i stället för matpenning. Om det sker en ändring i den förväntade begynnelsetidpunkten för utbetalning av matpenning, fattas ett nytt beslut om matpenning med ändrade uppgifter (t.ex. om behovet av paket försvinner tidigare eller om behovet fortsätter längre än väntat).

1.8. Matpaketens innehåll och beställning

Matpaketet innehåller kallkedjefria produkter som är förpackade i individuella påsar och som innehåller fyra olika måltider (frukost, lunch, middag och kvällsmat). Det finns sex olika matpaketalternativ som beställs direkt från Leijona Catering Oy. Matpaketets hållbarhet är tre månader. Hållbarheten har märkts på påsarna enligt den produkt som fördärvas först och är lätt att se på påsarna och lådorna. Specialkost har beaktats i förpackningarna.

1.9. Utdelning och förvaltning av matpaketen

Om det tar en längre tid att få den första sysselsättningspenningen/lönen, ges inte alla matpaket till fången på en gång, utan matpaket överlämnas till fången t.ex. en gång per dag eller med några dagars mellanrum. Detta förfarande gör det också möjligt att beakta det om det sker förändringar i fångens förmögenhet strax efter ankomsten till fängelset.

Köldfria matförpackningar är avsedda för kortvarigt bruk och omfattar därför inte färska produkter. Om behovet av matförpackning är längre än tre dagar, ska fängelset i den mån det är möjligt erbjuda fången utöver matpackningen även säsongens förmånliga färska produkter, t.ex. grönsaker och frukt, en medellös fånge hämtar matförpackningen.

I fängelset ska föras lagerbokföring över de utlämnade matunderstödspaketen (fånge/antal utlämnade paket/datum för utlämningsdatum/utlämnare).

2. Specialdieter

Fången ska tillfrågas om behov av specialdiet när han eller hon anländer till fängelset. Mat enligt specialdiet börjar lagas på grundval av denna uppgift. Specialdieten ska antecknas i fångdatasystemet. Fången ska snarast möjligt hänvisas till hälso- och sjukvårdspersonalen eller en tjänsteman med ansvar för sysselsättning eller säkerhet för fastställande av dieten.

Har ingen specialdiet fastställts inom två veckor från ankomsten till fängelset, ska ett överklagbart beslut fattas om slopande av specialdieten. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska höras innan en hälsoskälbaserad specialdiet läggs ner.

2.1. Undantag från basdiet på hälsogrunder

Beslut om undantag från basdieten utfärdas av en tjänsteman med ansvar för sysselsättning eller säkerhet.

Förutsättningen för specialkost ska vara sådana störningar i hälsotillståndet som fängelsets läkare på basen av genomförda och verifierade undersökningar av fången eller de symtom som fången beskriver obestridligen har konstaterat peka på behov av specialkost. Fångens matvanor eller preferenser utgör inte grund för specialdiet. Om specialdiet senare inte längre behövs enligt medicinsk bedömning, ska den avbrytas.

Hälso- och sjukvårdspersonalen går tillsammans med fången igenom de väsentligaste frågorna som gäller fångens kosthållning. Följer fången inte sin specialdiet, ska en tjänsteman vid fängelset konsultera restaurangchefen samt hälso- och sjukvården om det ändamålsenliga med att fortsätta med den.

Den basdiet som tillhandahålls fångarna sätts samman så att den uppfyller de finländska näringsrekommendationerna från statens näringsdelegation. En kalkyl över näringsinnehåll finns att få hos serviceproducenten. Det finns inga grunder för att förordna om extra kost, mellanmål eller vitamin och andra näringspreparat till friska fångar.

Specialdieter är varianter av basdieten och liknar den så långt som möjligt.

2.2. Undantag från basdieten på grund av religiös övertygelse

Beslut om undantag från basdieten på grund av religiös övertygelse eller annan grundad övertygelse fattas av en tjänsteman med ansvar för sysselsättning eller säkerhet.

Fångens egen anmälan om religion han eller hon utövar utgör grund för beviljande av religionsenlig specialkost. Krav som religionen ställer på kosten beaktas i den mån de är allmänt kända inom religionen i fråga. Fångens särskilda önskemål kan inte betraktas som krav ställda av religion.

En diet som genomförs på religiösa grunder ska kunna tas fram genom sedvanliga upphandlingsförfaranden och avtal som gäller fängelsets livsmedelsanskaffningar (t.ex. inga kosher- eller halalprodukter).

2.3. Diet på grundval av annan grundad övertygelse

Matpreferenser utgör inte grund för en viss diet. Övertygelsen måste vara av varaktig art. Specialdiet som baserar sig på en övertygelse kan inte bytas ut mot en annan utan att en särskilt grundad anledning föreligger. Övertygelsen och motiveringen till den antecknas i fångens plan för strafftiden. En diet som baserar sig på en övertygelse ska kunna tas fram genom sedvanliga upphandlingsförfaranden och avtal för fängelsets livsmedelsanskaffningar. På fängelsets bekostnad anskaffas inga specialpreparat som inte finns att tillgå hos fängelsets sedvanliga leverantörer. Dieten ska dessutom ha en kostnadsnivå motsvarande grundkostens.

Om fången vill följa en diet med en mycket begränsad sammansättning av råvaror eller någon sådan diet vars råvaror fängelset inte kan anskaffa med normala rutiner och kostnader, förmår fängelset inte ansvara för kostens näringsmässiga fullvärdighet. Fängelset anskaffar inte heller på statens bekostnad vitamin- och mineralpreparat till fången för att komplettera kosten med, utan fången ska själv bekosta dem.

Generaldirektör för brottspåföljdsmyndigheten Arto Kujala

Specialplanerare Tatja Kivimäki

Publicerad 29.4.2022