Övervakningstid som ingår i kombinationsstraff och dess beredning (7/004/2022)

Brottspåföljdsmyndigheten föreskrift diarienummer 7/004/2022
2 november 2022

Behörighet: 2 kap. 6 § i lagen om Brottspåföljdsmyndigheten (221/2022), 38 § i lagen om verkställighet av kombinationsstraff

Gäller: från och med den 14 november 2022

Mottagare: Brottspåföljdsmyndigheten

1 Beredning av övervakningstid

Syftet med beredningen av övervakningstiden är att fastställa planen för strafftiden individuellt, bl.a. utifrån den riskbedömning som genomförs med den som dömts till kombinationsstraff. Övervakningstiden ingår som ett led i straffet som är avsett för dem som återfaller till allvarlig brottslighet, och därför är den jämställbar med varken övervakad frihet på prov eller övervakning av villkorlig frihet.

För beredningen av övervakningstiden som ingår i kombinationsstraff svarar enheten för klientbedömning, som också står för utarbetande av en plan för strafftiden som gäller övervakningstiden och ändringar i den. Fången ska ha en tjänsteman från enheten för klientbedömning utnämnd för sig från allra början av fängelsetiden. Tjänstemannen vid enheten för klientbedömning ska under fängelsetiden delta i halvtidsöversynen av planen för strafftiden i samverkan med ansvarige tjänstemannen på fängelset, ifall enheten för klientbedömning bedömer detta vara nödvändigt. Enheten för klientbedömning ska inleda planeringen av övervakningstiden senast åtta (8) månader innan övervakningstiden börjar. Med tanke på beredningen av övervakningstiden är det angeläget att den ansvarige tjänstemannen på fängelset eller någon annan tjänsteman som arbetar med fången ska aktivt delta i beredningen av övervakningstiden tillsammans med fången. Till fången ska också utses en övervakare från samhällspåföljdsbyrån för beredningen av övervakningstiden, eftersom övervakaren ska delta i utarbetandet av strafftidsplanen som gäller övervakningstiden.

Tjänstemannen från enheten för klientbedömning ska ordna ett nätverksmöte (med enheten för klientbedömning, placeringsfängelset, samhällspåföljdsbyrån och fången involverade) genast när beredningen av övervakningstiden inleds. Inom nätverket ska man avtala till vilka delar fångens ansvariga tjänstemän eller t.ex. stödpatrullen ska delta i beredningen av övervakningstiden. I beredningsskedet bör man dessutom bedriva omfattande samarbete med platser där verksamhetsskyldigheten ska fullgöras, med beaktande av målgruppens behov. Det ingås dock inte något skriftligt avtal om samarbete eller informationsutbyte med platserna där verksamhetsskyldigheten ska fullgöras.

Vid Brottspåföljdsmyndigheten ska man redan under fängelsetiden fästa särskild uppmärksamhet vid ordnande av bostad och stöd för boendet samt, om problem med boendet föreligger, även vid lösningar som går ut på tillfällig inkvartering, eftersom bostad är ett centralt element när det gäller att avtjäna kombinationsstraff. Enheten för klientbedömning ska godkänna bostaden för övervakningstiden och även platsen där den övervakade ska placeras för vård eller rehabilitering, medan lämpligheten av den egentliga bostaden också kan bedömas av någon annan tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten.

För alla övervakade ska som en del av planen för strafftiden fastställas tider då han eller hon är ålagd att vistas i bostaden samt en zon där han eller hon får röra sig och som kan bestå t.ex. av kommunen där personen är bosatt eller det geografiska området som personen arbetar inom. De tider under vilka personen ska stanna i bostaden och de områden där personen tillåts röra sig ska antecknas i planen för strafftiden. Också eventuella förbjudna rörelseområden och begränsningar som gäller besök av andra personer ska definieras. Förbuden och begränsningarna ska alltid motiveras i planen för strafftiden.

Bestämmelser om teknisk övervakning under den övervakningstid som ingår i kombinationsstraff finns i 7 § 1 och 2 mom. i lagen om verkställighet av kombinationsstraff. Syftet med den tekniska övervakningen är att säkerställa att den övervakade iakttar de skyldigheter som ålagts honom eller henne. Det övervakningssätt som används ska bedömas individuellt som ett led i preciseringen av planen för strafftiden. Eftersom det ska vara möjligt att på ett tillförlitligt sätt lokalisera den övervakade och följa hans eller hennes rörelser, är en övervakning som endast grundar sig på att personen har en mobiltelefon på sig inte tillräcklig, åtminstone inte i början av övervakningstiden. Övervakningsanordningar kan inte installeras i den övervakades bostad, eftersom det är ett område som omfattas av hemfrid.

För den tid som bedömningen som avses i 9 § 4 mom. i lagen om verkställighet av kombinationsstraff tar ska fången förflyttas till en enhet som fånghälsovården befinner adekvat. Syftet med bedömningen är att få fram så mycket information som möjligt för att de bestämmelser som ingår i planen för strafftiden ska kunna dimensioneras så att de lämpar sig för varje enskild fånge som ska övergå till att avtjäna övervakningstid. Det mest väsentliga här är de rekommendationer som man landat i vid riskbedömningen i fråga om det innehållsliga i övervakningstiden. För att de vårdrekommendationer som ges utifrån bedömningen ska kunna förverkligas är det angeläget med att fånghälsovårdens lokala poliklinik kopplas in till beredningsarbetet.

Beredningens utfall ska synliggöras i planen för strafftiden som gäller övervakningstiden, eftersom syftet med planen för strafftiden är att skapa ett exakt definierat innehåll för övervakningstiden för varje enskild övervakad som avtjänar kombinationsstraff.

2 Avtjänande av övervakningstid

I verksamhetsskyldigheten kan olika komponenter ingå, och den kan exempelvis gå ut på en kombination av studieaktiviteter och missbrukarrehabiliterande insatser. Verksamheten ska dock alltid bidra till att upprätthålla eller främja den övervakades sociala färdigheter och förmåga att föra ett liv utan kriminalitet. Verksamhetsskyldigheten kan dessutom omfatta arbete på distans eller annat arbete som personen utför hemma hos sig.

Att hålla tillräcklig kontakt med den övervakade gör man genom övervakarmöten, kontroll av nykterhet och drogfrihet, teknisk övervakning och umgänge i andra sammanhang. Det handlar om en helhet som ska fastställas individuellt utifrån det uppskattade behovet av övervakning som den övervakade har. Vid planeringen av denna helhet ska man beakta att det handlar om det strängaste straffet efter fängelse på livstid. Därför ska övervakningen vara ytterst intensiv, särskilt under de första veckorna av övervakningstiden, när risken för återfall är som störst.

Fysiska övervakningsmöten är ett väsentligt inslag i övervakningen, eftersom de oftast ger chansen att vid ett tidigt skede upptäcka en ökad risk för återfall och att reagera på den. Med övervakningsmöten avses sammankomster mellan den ansvarige tjänstemannen från samhällspåföljdsbyrån och den övervakade. Övervakningsmöten kan efter planering också ske per telefon eller med användning av digital fjärranslutning. I fall av digital fjärranslutning ska man inte ha kameran på när man kontaktar den övervakade i hans eller hennes hem, eftersom en bildförbindelse skulle strida mot hemfridsskyddet. Dessutom är det möjligt att anlita en biträdande övervakare som hjälp när det gäller att genomföra övervakningsmöten. Till en tillräcklig kontakt kan dessutom bidra att den övervakade åläggs att anmäla sig hos en annan enhet vid Brottspåföljdsmyndigheten eller på en polisinrättning.

Nykterhet och drogfrihet kontrolleras förutom av övervakaren också av stödpatrullen. Eftersom man på grund av hemfridsskyddet inte ska gå in i den övervakades hem, ska kontroll av nykterhet och drogfrihet ske på platser för arbete, rehabilitering, utbildning och andra verksamhetsställen som hänför sig till verkställigheten av övervakningstiden samt vid andra tillfällen som verkställigheten förutsätter. I dessa situationer ska man fästa särskild uppmärksamhet vid att den övervakade inte blir föremål för obefogad uppmärksamhet i samband att kontroll av nykterhet och drogfrihet företas. När kontroll av nykterhet och drogfrihet genomförs ska Brottspåföljdsmyndighetens personal t.ex. bära civila kläder, och testning ska med låg tröskel utföras t.ex. inne i stödpatrullens bil istället för platsen där personen arbetar eller går på en utbildning. Kontroll av nykterhet och drogfrihet ska redovisas i Brottspåföljdsmyndighetens klientinformationssystem.

Frekvensen och sätten att genomföra övervakningsmöten, att ha annan kontakt och att kontrollera nykterhet och drogfrihet ska bestäms utifrån en individuell helhetsbedömning och antecknas i planen för strafftiden och i veckoschemat. I början av övervakningstiden som ingår i kombinationsstraff ska övervakningsmöten hållas minst en gång i veckan. Efter de tre första månaderna kan frekvensen på övervakningsmöten tas upp till översyn. Därefter ska det vara som minst två övervakningsmöten varje månad. Om den övervakades livssituation är stabil när man närmar sig slutet av övervakningstiden som ingår i kombinationsstraffet och den övervakade inte är i behov av några stödåtgärder, kan man dra ner på övervakningsmötena, men dock så att de i vart fall ska tas som minimum en gång i månaden. Exempelvis, om det utöver övervakningsmötena inte finns behov för veckovis kontroll av nykterhet och drogfrihet, ska man ha fler egentliga övervakningsmöten över hela övervakningstiden. Man ska öka på övervakarmötena också t.ex. när verksamhetsskyldigheten i övrigt bara tar lite tid i anspråk.

När man lägger upp verksamhetsskyldigheter, övervakningsmöten, kontroll av nykterhet och drogfrihet och annan kontakthållning som ska ske under övervakningstid som ingår i kombinationsstraff, ska man se till att genomföra övervakningstiden inte blir orealistiskt för den övervakade. Dessutom ska man gradvis lätta på övervakningen mot slutet av påföljden, med beaktande av den övervakades situation som helhet. Att ändra på övervakningen ska alltid ske genom att man ändrar på planen för strafftiden under de förutsättningar som anges i 15 § i lagen om verkställighet av kombinationsstraff.

När det gäller att anhålla om tagande i förvar av den övervakade enligt 24 § i lagen om verkställighet av kombinationsstraff är det enhetschefen för fängelset, en i brottspåföljdscentralens arbetsordning bestämd tjänsteman med ansvar för sysselsättning eller säkerhet eller enhetschefen vid samhällspåföljdsbyrån eller en biträdande direktör som bestäms i brottspåföljdscentralens arbetsordning som svarar för det. Utanför tjänstetid är det den jourhavande tjänstemannen som svarar för anhållandet om tagande i förvar.

Eftersom tingsrätten med stöd av 25 § 1 mom. i lagen om verkställighet av kombinationsstraff ska ta upp ett ärende som gäller tagande i förvar till behandling utan dröjsmål, dock senast fyra dygn efter tagandet i förvar, ska man göra den muntliga anmälan som avses i 24 § 2 mom. utan dröjsmål också t.ex. under veckoslut. Bestämmelser om beslutanderätten kring anmälan finns i 29 § 3 mom. 6 punkten i lagen. Utanför tjänstetid är det den jourhavande tjänstemannen som tar beslut om anmälan till tingsrätten.

Samverkan mellan övervakaren och enheten för klientbedömning ska pågå under hela övervakningstiden. Även om det är samhällspåföljdsbyrån som svarar för verkställighet av planen för strafftiden, är det enheten för klientbedömning som tar besluten om planen för strafftiden och om ändring av den. Utifrån planen för strafftiden utarbetar den ansvarige tjänstemannen vid samhällspåföljdsbyrån ett separat veckoschema. Också veckoschemat ska delges den övervakade.

3 Grunder för avvikelse från verksamhetsskyldighet

3.1 På förhand planerad tillfällig avvikelse från verksamhetsskyldighet

Grunden för avvikelsen kan vara:

• Familjerelaterade skäl, såsom en nära anhörigs akuta eller allvarliga insjuknande, hälsovårdsbesök med ett minderårigt barn eller annan nära anhörig som ofrånkomligen behöver hjälp, besök hos familjerådgivningen eller motsvarande service och sammankomster som hänför sig till ett minderårigt barns skolgång och förutsätter föräldrarnas/vårdnadshavarnas närvaro samt andra händelser som kräver att en familjemedlem är med, såsom dop, bröllop eller begravning
• Hälsoskäl, såsom t.ex. eget kortvarigt insjuknande och sporadiska egna hälsovårdsbesök
• Skäl som hänför sig till skötsel av ärenden hos sociala myndigheter och boenderelaterade ärenden, såsom behövliga besök på socialbyrån eller FPA
• Nödvändiga besök i anslutning till skötsel av ärenden som gäller arbete och utbildning, såsom besök på arbets- och näringsbyrån
• Annan motsvarande godtagbar orsak.

3.2 Skäl till tillfällig avvikelse som är godtagbara som tvingande och oförutsedda situationer

Den övervakade får avvika från planen för strafftiden och veckoschemat utan förhandsanmälan av följande skäl:

• Den övervakades eget akuta insjuknande
• Akut insjuknande av en nära anhörig som behöver hjälp och bor i samma bostad
• Trafikproblem (t.ex. försenat kollektivtrafikmedel, egen bil går sönder, krock)
• Brand eller vattenskada på arbetsplats eller annat ställe där verksamhetsskyldigheten ska fullgöras eller annat liknande skäl
• Väderförhållanden som utgör ett hinder för fullgörandet av skyldigheterna
• Annan oförutsedd händelse som riktar sig mot den övervakade och som hindrar honom eller henne från att efterleva planen för strafftiden och veckoschemat eller där det skulle vara orimligt att kräva att personen iakttar dem.

3.3 Innehållet i anmälan om tvingande och oförutsedda situationer

Den övervakade ska utan dröjsmål anmäla händelsen eller hindret. Som anmälan räcker det med att personen utan dröjsmål ringer upp övervakaren eller slår en signal till samhällspåföljdsbyråns journummer. Den övervakade ska dessutom ges telefonnumret till övervakningscentralen där han eller hon kan anmäla en händelse eller ett hinder utanför stödpatrullens jourtid. Som anmälan räcker inte ett mejl eller textmeddelande, eftersom det är viktigt att ta en diskussion kring situationen och komma överens om vidare åtgärder. Under samtalet kan man också bedöma vad hindret eller situationen får för konsekvenser när det gäller övervakningstidens avtjänande. Den övervakade ska på begäran lämna en mer detaljerad redogörelse för situationen i efterhand.

4 Förfarande som ska iakttas vid frigivning

När fången övergår från fängelse till övervakningstid installerar fängelset på honom eller henne övervakningsanordningar, aktiverar dem, för in i systemet för elektronisk övervakning det första veckoschemat och de zoner som det är tillåtet respektive förbjudet för personen att röra sig i, och underrättar övervakningscentralen om att övervakningstiden har börjat löpa. Efter det tar övervakningscentralen den övervakade under övervakning och följer den övervakades rörelser under hela övervakningstiden. Efter att det första veckoschemat avverkats blir det stödpatrullen som för in veckoschemana för övervakningstiden med behövliga ändringar in i systemet för elektronisk övervakning.

Dessutom ska fängelset till polisen göra anmälan om att personen som dömts till kombinationsstraff går över till övervakningstid (19 kap. 5 § i fängelselagen). Anmälan ska göras till polisen på den ort där den övervakade har sin hemvist, på en blankett fastställd av Brottspåföljdsmyndigheten. Anmälan ska innehålla den övervakades identifieringsuppgifter, såsom 1) namn, 2) personbeteckning, av migrationsverket givet klientnummer eller annan beteckning behövlig för identifiering av personen, 3) kön, 4) modersmål, 5) medborgarskap, 6) hemort och boningsort samt adress och 7) längd, vikt, ögonfärg, hårets naturliga färg, kroppsbyggnad, eventuella ärr och tatueringar och eventuella andra motsvarande signalement. Dessutom ska anmälan till polisen innehålla personens brottsuppgifter (datum för avkunnandet av domen, brottsrubriceringen, brottstidpunkten, straffets längd, datum då fängelsestraffet påbörjats och avslutats), datum då kombinationsstraffet påbörjats och ska bli avslutat, adress som personen bor på, adresser till ställen där verksamhetsskyldigheten ska fullgöras samt tillåten rörelsezon.

Generaldirektör för brottspåföljdsmyndigheten Arto Kujala

Specialsakkunnig  Sanna Kohvakka

‍