Placering eller förflyttning av fångar till öppen anstalt och från öppen anstalt till slutet fängelse (3/004/2022)

Brottspåföljdsmyndigheten anvisning (3/004/2022),
8 november 2022

Behörighet: 2 kap. 6 § i lagen om Brottspåföljdsmyndigheten

Gäller: från och med den 21 november 2022

Upphävs: Överföring av fångar till öppna anstalter och från öppna anstalter till slutna fängelser (7/004/2017)

Mottagare: Brottspåföljdsmyndigheten

1. Allmänt

Brottspåföljdsmyndigheten har som mål att främja en kontrollerad och planmässig utslussning steg efter steg. En dömd ska placeras på öppen anstalt om han eller hon uppfyller förutsättningarna för placering i öppen anstalt och om det finns plats på öppna anstalter. Stegvis utslussning gör det möjligt för fången att ta ökat eget ansvar samtidigt som den externa kontrollen reduceras.

2. Allmänna förutsättningar för placering i öppen anstalt

Bestämmelser om förutsättningar för att en dömd ska kunna från frihet placeras direkt i en öppen anstalt finns i 4 kap. 9 § i fängelselagen. Bestämmelser om förflyttning från slutet fängelse till öppen anstalt finns i 6 kap. 1 § i sagda lag. Enligt 4 kap. 8 § i fängelselagen ska en fånge inte placeras i ett mera slutet fängelse eller på en mera sluten fängelseavdelning än vad ordningen och säkerheten i anstalten samt förvaringssäkerheten kräver. En häktad kan inte placeras i en öppen anstalt.

En allmän förutsättning för placering på öppen anstalt är att fången förbinder sig till nykterhet och drogfrihet och till den kontroll av drogfrihet som avses i 16 kap. 7 § under strafftiden. Placeringen grundar sig på den dömdes samtycke och förutsätter att han eller hon hörs. Vid prövningen av den dömdes placering i öppen anstalt ska det beaktas att alla de förutsättningar för placering i öppna anstalter som nämns i lagen ska vara uppfyllda. Bedömningen gäller den dömdes lämplighet för den verksamhet som ska äga rum under tiden i den öppna anstalten och motsvarar planen för strafftiden samt hans eller hennes motivation och beredskap att iaktta ordningen i den öppna anstalten och hålla sig nykter och drogfri. En ytterligare förutsättning är att den dömde bedöms stanna på den öppna anstalten och föra ett liv utan kriminalitet under strafftiden. Vid helhetsbedömningen beaktas de uppgifter som man fått om den dömdes brottslighet och person. Vid prövningen bedöms hur allvarliga de risktillbud som eventuellt orsakas av placeringen i öppen anstalt är och sannolikheten för att de inträffar. Det väsentliga är att man aktivt går in för att undanröja de konstaterade riskerna eller reducera sannolikheten för dem. Till underlag för beslut om placering i öppen anstalt ska tillräckliga uppgifter och utredningar inhämtas ur tillgängliga register.

Vid hörandet som genomförs vid samhällspåföljdsbyrån innan straffet påbörjas ska man förklarar förutsättningarna för placering i öppen anstalt för den dömde och informera honom eller henne om förutsättningarna som gäller placering i öppen anstalt samt motivera honom eller henne att iaktta nykterhet och drogfrihet.

3. Förutsättningar för placering i öppen anstalt direkt från frihet

En dömd ska första hand placeras i en öppen anstalt om han eller hon tillsammans eller separat ska avtjäna ett förvandlingsstraff för böter eller ett fängelsestraff på högst två år och om han eller hon uppfyller förutsättningarna för placering i en öppen anstalt och om han eller hon inte i enlighet med 4 kap. 9 § 2 mom. i fängelselagen ska placeras i en sluten anstalt. Placering i öppen anstalt förutsätter att den dömde förbinder sig att iaktta drogfrihet och samtycker till kontroll därav.

Den som dömts för brott kan placeras i öppen anstalt så att han eller hon förordnas att inställa sig på en sluten anstalt för drogtestning innan han eller hon förpassas till den öppna anstalten, eller så kan den dömde förordnas att inställa sig till en öppen anstalt som har kapacitet att ta emot dömda direkt från det civila. På en sådan öppen anstalt ska det finnas lämpliga lokaler för avskildhet och adekvat hälso- och sjukvård. I enskilda fall kan fången också placeras i en annan öppen anstalt. En förutsättning för placeringen är dock att han eller hon inte har missbruksproblem och att man inte har skäl att misstänka att han eller hon kommer att förmedla rusmedel till förläggningsanstalten.

Om fången testar negativt i drogtestet på inställelseanstalten får han eller hon utan dröjsmål förpassas till den egentliga förläggningsanstalten eller, om inställelseanstalten är lika med förläggningsanstalten, kan han eller hon stanna där för att avtjäna straff.

Testar fången positivt i drogtestet på inställelsesanstalten och om det positiva testresultatet beror på alkohol, ska fången stanna på inställelseanstalten och vänta tills alkoholen har avlägsnat sig från kroppen och man har fått tillräcklig säkerhet om att fången inte har några avvänjningssymtom. Om ett positivt prov som tagits genom snabbtest beror på narkotika eller om personen på basis av yttre kännetecken är uppenbart berusad, skickas provet till verifiering. Efter ett negativt verifieringsresultat kan fången omedelbart förflyttas till den öppna anstalten.

Ett positivt prov som beror på ett läkemedel som ordinerats av en läkare i civilsamhället kan förutsätta att fängelsets hälso- och sjukvården tar ställning och eventuellt byter ut läkemedlet under fängelsetiden. En fånges medicinering kan inverka på hans eller hennes hälsomässiga och funktionella förutsättningar att delta i verksamheten på den öppna anstalten. Beaktandet av hälsotillståndet vid prövning av placering på öppen anstalt behandlas i avsnitt 5.9.

4. Förflyttning från sluten anstalt till öppen anstalt

När planen för strafftiden utarbetas, preciseras och uppdateras ska man bedöma om fången har förutsättningar för placering i öppen anstalt och motivera honom eller henne till placering i öppen anstalt. Fängelset ska se till att man stödjer genomförandet av planen för fångens strafftid och att planen är alltid är uppdaterad när ärendet om placering på öppen anstalt remitteras för avgörande till enheten för klientbedömning inom ansvarsområdet för klientprocesser. Insatserna enligt planen för strafftiden fokuserar på att förstärka faktorer som befrämjar placering i öppen anstalt och reducerar risken för återfall.

Utifrån fångens bakgrundsuppgifter, uppträdande under fängelsetiden osv. gör man en bedömning om vilka faktorer som talar för att fången ska anpassa sig till förhållandena och iaktta ordningen på öppen anstalt, hålla sig från brottslighet och stanna kvar i den öppna anstalten. Om en fånge bedöms lämpa sig för öppen anstalt, ska enheten för klientbedömning ta fram en sådan öppen anstalt där verksamheten som där ordnas eller godkänns är sådan att fången lämpar sig för den. Som ett villkor för förflyttning till öppen anstalt kan ställas att fången lämnar urin-, saliv- eller utandningsprov medan han eller hon ännu befinner sig på den slutna anstalten.

När en fånge placeras i öppen anstalt är utgångspunkten att placeringen gäller tills vidare. Trots detta kan det vara ändamålsenligt att placeringen i öppen anstalt bestäms gälla för viss tid, i synnerhet i fråga om fångar som avtjänar ett längre straff, men eventuellt också i fråga om andra fångar, om detta är motiverat enligt planen för strafftiden och om de övriga förutsättningar för förflyttning till öppen anstalt som nämns i fängelselagen är uppfyllda. Grunden för en visstidsplacering ska uttryckligen hänföra sig till att placeringen på viss tid främjar planen för strafftiden. En förutsättning för överföring för viss tid ska vara ett klart definierat mål som placeringen i öppen anstalt gagnar. Placering i öppen anstalt för viss tid kan vara motiverad t.ex. av orsaker som hänför dig till arbete, utbildning, rehabilitering eller byggande av nätverk eller av annat särskilt skäl. I så fall ska man fastställa målen för placeringen och följa upp hur de uppnås. Till exempel osäkerhetsfaktorer som hänför sig till fångens uppförande kan inte utgöra en grund för placering på viss tid, eftersom alla villkor som gäller placering i öppen anstalt och som räknas upp i fängelselagen ska vara uppfyllda också när det gäller placering på viss tid, och enligt lagen saknas förutsättningar för placering på öppen anstalt, om fången sannolikt inte kommer att iaktta ordningen i den öppna anstalten.

När en tidsbegränsad placering på öppen anstalt upphör ska förutsättningarna för placeringen på öppna anstalten tas upp till översyn. Eftersom förutsättningarna för placering i öppen anstalt har ansetts vara uppfyllda redan när placering för viss tid företogs, ska utgångspunkten vara att fången placeras i öppen anstalt genom beslut som gäller tills vidare. Det är dock möjligt att t.ex. förutsättningarna för att kunna främja planen för fångens strafftid bedöms vara bättre i ett slutet fängelse än på en öppen anstalt efter att tidsfristen gått ut, varvid ett nytt placeringsbeslut inte behöver fattas och fången återvänder till det slutna fängelset. När förutsättningarna är uppfyllda ska placeringen i öppen anstalt genomföras i så god tid att det är möjligt att förbereda en kontrollerad stegvis utslussning, inklusive övervakad frihet på prov.

5. Faktorer att beakta vid bedömning av placering i öppen anstalt

5.1 Faktorer som favoriserar placering i öppen anstalt

Placering på öppen anstalt befrämjas av att den dömde strävar efter att genomföra positiva förändringar, går in för att iaktta nykterhet och drogfrihet och har framgångsrikt genomfört besök utanför fängelset och obeledsagade permissioner, i synnerhet om det skett vid flera tillfällen. Beledsagade permissioner räcker inte i sig till för att förutse att personen kommer att stannar i öppen anstalt. I synnerhet när det gäller långtidsfångar kan framgångsrikt genomförda obeledsagade permissioner som varat över natten betraktas som ett tecken på pålitlighet.

Faktorer som talar för placering på öppen anstalt är att anstaltsordningen och planen för strafftiden i huvudsak har iakttats och att möjligheter att delta i verksamhet enligt planen för strafftiden föreligger på den öppna anstalten. Av betydelse är sannolikheten för ett förseelsefritt beteende och att fången genom sitt agerande och sitt uppträdande har ådagalagt strävan att iaktta ordningen i fängelset och avhålla sig från kriminalitet.

5.2 Beslut om avlägsnande eller utvisning och inreseförbud

Avvisnings- eller utvisningsbeslut och inreseförbud utgör inte i sig något hinder för placering på öppen anstalt. Uppgifterna om anhängiggörande kan kontrolleras i UMA (elektroniska ärendehanteringssystemet för utlänningsärenden). Placering är möjlig, om personen i övrigt anses uppfylla förutsättningarna för placering i öppen anstalt. Om identiteten av den som ska placeras inte är känd, ska han eller hon placeras i en sluten anstalt. Vid behov kan man kontakta polisen eller Migrationsverket.

5.3 Överföring av straffverkställighet

Placering i öppen anstalt avgörs från fall till fall när överföring av finländsk straffverkställighet till ett annat land är anhängiggjord för dömdes del. Det kan ta månader, till och med år, att få ett slutligt beslut om överföring och att de facto överföras fången till det andra landet. Vid bedömningen av om det föreligger grunder för placering i öppen anstalt kan det vara av betydelse om överföringen av verkställigheten strider mot den dömdes vilja.

5.4 Giltigt beslut om utlämning av en person till ett annat land

Om domstolen eller justitieministeriet har beslutat att en person ska överlämnas till ett annat land antingen för behandling av ett brottmål eller för verkställighet av ett frihetsstraff i ett annat land, har domstolen/justitieministeriet samtidigt kunnat besluta att personen ska hållas i förvar fram till utlämnandet för att säkerställa utlämnandet. Om en person hålls i förvar, behandlas han eller hon som en häktad och kan inte placeras i en öppen anstalt.

Det har dock inte alltid bestämts att en person som förordnats att bli utlämnad till utlandet ska hållas i förvar. Då ska det avgöras från fall till fall om villkoren för placering på öppen anstalt uppfylls. Myndigheterna är skyldiga att säkerställa att utlämningen till ett annat land sker vid en tidpunkt som anges i domstolens/justitieministeriets beslut.

Om den som ska utlämnas redan har placerats i öppen anstalt, kan det vara skäl att bedöma behovet av hållande i förvar för att säkerställa utlämnandet, t.ex. när tidpunkten för utlämnandet närmar sig. Detta gäller i synnerhet om det av personens uppträdande kan dras slutsatsen att han eller hon försöker undandra sig utlämningen. I sådana fall ska saken föras till en behörig åklagare för prövning.

5.5 Den dömde är gripen på grundval av efterlysning eller internationell arresteringsorder

När den dömde har försökt undandra sig verkställighet av domen och han eller hon har gripits med stöd av en nationell eller internationell efterlysning, ska vid prövningen av placering på öppen anstalt beaktas risken att den dömde avviker från den öppna anstalten utan tillstånd. Om risken för olovligt avvikande inte är betydande, kan den som intagits för att avtjäna straff med stöd av nationell efterlysning placeras i en öppen anstalt. Vid verkställighet som inletts med stöd av internationell efterlysning ska det finnas synnerligen vägande skäl för placering i öppen anstalt.

5.6 Inverkan av pågående brottsutredning och rättegång på placering i öppen anstalt

Om det i samband med placering av en fånge på öppen anstalt konstateras att polisen har inlett en brottsutredning som gäller fången, kan förundersökningsmyndigheternas synpunkter och förundersökningsbehoven utgöra ett hinder. En oavslutad lagföring utgör i princip inget hinder för placering i öppen anstalt, men vid placeringsprövningen ska man särskilt beakta om det är sannolikt att det nya straffet blir verkställbart under den innevarande straffperioden. Dessutom ska längden på ett eventuellt straff beaktas. Ett långt nytt fängelsestraff som blir verkställbart kan utgöra ett hinder för placering i öppen anstalt. I samband med en pågående brottsutredning bör man pröva överväga sannolikheten för att den brottsliga verksamheten fortsätter och hur allvarlig den är.

5.7 Misskötsamhet, disciplinstraff och återkallelse av placering i öppen anstalt

Antalet tidigare disciplinstraff är inte utslagsgivande när placering på öppna anstalter övervägs. Däremot ska man i fråga om misskötsamhet beakta hur frekventa och allvarliga tillfällena är samt bedöma om det är fråga om att den dömde är i behov av stöd eller om det handlar om likgiltighet för påbud och anvisningar från anstalten eller personalen. I fråga om tidigare tillfällen av återkallelse av placering i öppen anstalt är det av betydelse av vilken anledning återplacering i sluten anstalt har företagits. Till exempel kan fångens aktuella livssituation ha blivit avhjälpt efter hans eller hennes olovliga avvikande från den öppna anstalten eller efter att han eller hon uteblivit från permission under alkoholpåverkan, och förseelsen inte nödvändigtvis försämrar prognosen något mer. Till denna del beaktas helhetssituationen i stället för en enskild förseelse. Om det bedöms att avvikandet från den öppna anstalten är förenat med särskilda risker, t.ex. när det gäller upprätthållande av nykterhet och drogfrihet eller fortsatt brottslig verksamhet, ska enheten för klientbedömning tydligt anteckna i planen för strafftiden särskilda risker som hänför sig till permissioner samt civila studier och civilt arbete och som bör beaktas vid prövningen av relaterade tillstånd i fängelset.

Vid placering i öppen anstalt ska man försäkra sig om att misstankarna om förseelser är avskrivna i fängelset. Om fången har öppna disciplinärenden, ska enheten för klientbedömning återremittera placeringsärendet till fängelset för att disciplinärendena ska kunna slutföras.

5.8 Tillhörighet till organiserad kriminell grupp eller roll som inflytelserik kriminell

Om fången utifrån de uppgifter som man fått om honom eller henne bedöms tillhöra eller ha kopplingar till en organiserad kriminell grupp eller om fången har en särskild ställning i den kriminella underkulturen, ska det vid prövning av placering i öppen anstalt utredas huruvida fången verkligen är villig och motiverad att gå in för ett liv utan kriminalitet och etablera sig i samhället. Utgångspunkten är att personen ska ha tagit sig ur kriminalitet. Vid denna prövning ska bedömningen av anstaltssäkerheten gällande den dömde eller fången uppdateras. I samband med detta ska man utreda om den dömde har kontakter med personer som hör till någon brottslig grupp, med andra medlemmar i grupperna inom organiserad brottslighet eller med personer som etablerat sig i den brottsliga underkulturen, hurudan denna kontakthållning är till sin art, i vilken roll han eller hon har verkat i den brottsliga gruppen samt den dömdes kriminella historia. Kopplingarna till organiserad brottslighet eller kriminell underkultur bedöms med tanke på genomförandet av planen för strafftiden.

Vid placeringen ska man också beakta fångens avsikt att påverka andra fångar i öppen anstalt och även helhetssituationen med tanke på upprätthållandet av säkerheten och funktionsförmågan hos såväl den som ska placeras som de övriga fångarna som är placerade i den öppna anstalten.

5.9 Hälsotillstånd

Den dömdes hälsotillstånd får i princip inte utgöra något hinder för placering i öppen anstalt. Eftersom hälsovård av kontinuerlig karaktär inte tillhandahålls på samtliga öppna anstalter, ska en fånge som behöver hälso- och sjukvårdstjänster placeras i en öppen anstalt där sådan hälso- och sjukvård som han eller hon behöver finns att tillgå. Substitutionsvård förutsätter att erforderlig hälso- och sjukvård, psykosocialt stöd och regelbundna drogtest finns att tillgå i den öppna anstalten. Begränsningar i fångens funktionsförmåga och hälsotillstånd ska beaktas när fången placeras i en lämplig anstalt, dock med beaktande av att fångens hälsouppgifter är uppgifter som hör till kategorin särskilda personuppgifter och att behandlingen av dem därmed är mycket begränsad.

6. Utlåtande från den slutna anstalten och utlåtande från den öppna anstalten

I förläggningsanstaltens utlåtande ska det tas upp omständigheter som är relaterade till både säkerhetsaspekter och genomförandet av planen för strafftiden. I utlåtandet ska man beakta vilka mål som har uppnåtts och vilka mål som placering i öppen anstalt ska främja. Vid bedömningen bör det beaktas att det kan finnas bättre förutsättningar för att verkställa planen för strafftiden i en öppen anstalt.

Tjänstemannen ska lämna utlåtande om huruvida förutsättningarna för placering på öppen anstalt enligt 6 kap. i fängelselagen är uppfyllda, dvs. om det kan anses sannolikt att fången kommer att iaktta ordningen på den öppna anstalten, inte göra sig skyldig till brott eller utan tillstånd avvika från den öppna anstalten.

Enheten för klientbedömning kan begäras om utlåtande gällande den öppna anstalt där klienten är tänkt att bli placerad, bland annat

vid utredning av om anstalten erbjuder aktiviteter och sysselsättning som motsvarar planen för strafftiden
när det gäller fångens säkerhet
när fången ska avtjäna ett långt straff eller när det gäller en livstidsfånge
när fången har gjort sig skyldig till ett grovt brott
när fången har tidigare blivit överförd till sluten anstalt från öppen anstalt
när det gäller andra särfall som har relevans för placeringen, exempelvis om fångens handlingsförmåga är uppenbart begränsad.

7. Förflyttning från öppen anstalt till slutet fängelse

En fånge kan med stöd av 6 kap. 2 § i fängelselagen förflyttas från en öppen anstalt till ett slutet fängelse efter prövning från fall till fall. Förflyttning till sluten anstalt förutsätter en eller flera grunder som hänför sig till brott mot anstaltsordning, att ett brott är begånget mot eller misstanke om brott föreligger, till förutsättningarna för placering i öppen anstalt, garanterade av säkerhet, förhindrande av brottslig verksamhet eller till att ett nytt straff inkommit för verkställighet. Fången kan också själv begära förflyttning till sluten anstalt.

När förflyttning från öppen anstalt till slutet fängelse prövas ska förläggningsfängelset anhängiggöra ett förflyttningsärende. Fången ska bli hörd i ärendet och det ska utredas på ett ändamålsenligt sätt. Om det är fråga om en förseelse som handlar om missbruk av alkohol eller droger, ska överträdelsens allvarlighetsgrad bedömas. Fången ska genom anvisningar och råd motiveras till nykterhet och drogfrihet. Tjänstemannen som är ansvarig för ärendet i fängelset ska i klientinformationssystemet göra förflyttningsframställan som enheten för klientbedömning ska handlägga.

Vid beslutsfattandet ska ärendet prövas med beaktande av helhetssituationen. Om det gäller en allvarlig förseelse eller säkerhetshot på basis av vilket det inte framstår som sannolikt att placeringen i den öppna anstalten kan framgångsrikt fortsätta, ska fången flyttas till en sluten anstalt. Fängelset ska redan i sin placeringsframställan noggrant lägga fram alla omständigheter som är av betydelse för ärendet, för att enheten för klientbedömning ska disponera över alla uppgifter som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. Fången kan fortsätta att avtjäna sin dom på öppen anstalt om det förseelsen är ringa och verkställigheten av disciplinstraffet kan genomföras på den öppna anstalten. I en sådan situation ska särskild uppmärksamhet i fortsättningen fästas vid kontroll av fångens nykterhet och drogfrihet. Om fången bryter mot sin förbindelse till nykterhet och drogfrihet, ska man försöka ordna möjlighet för fången att delta i samtal om missbruk eller återfall.

Ytterligare upplysningar lämnas normstyrningsteamet vid rättsenheten på Brottspåföljdsmyndigheten.

Generaldirektör Arto Kujala

Jurist Esa-Pekka Hänninen

Publicerad 22.7.2020