Säkerhetsåtgärder

Eftersom säkerhetsåtgärderna i hög grad ingriper i fångens personliga frihet och integritet, ska man i stället för dem i första hand använda andra metoder för att lugna fången eller förhindra brott eller händelse som medför fara (18 kap. 1 § i fängelselagen).

Bestämmelser om säkringsåtgärder finns i 18 kap. 2 till § i fängelselagen respektive 13 kap. 2 till 5 § i häktningslagen. Närmare bestämmelser om säkerhetsåtgärder finns i 63 till 69 § i statsrådets respektive förordning. Dessa bestämmelser preciserar innehållet i, förhållandena för och registreringen av verkställighet av säkerhetsåtgärder och styr bl.a. användningen av observationsklädsel.

Som en slags säkerhetsåtgärd kan också betraktas avskildhet under den tid ordningsförseelse utreds och innan disciplinstraff påförs. Förutsättning är att avskildheten behövs för att bevara ordning eller av andra särskilda skäl. Avskildhet hänför sig således inte automatiskt till utredning av ordningsförseelse, utan det krävs särskilda skäl till det, t.ex. fånges berusningstillstånd eller våldsamhet eller undersökningsrelaterade orsaker som förutsätter att fången hålls avskild från andra fångar. Bestämmelser om avskildhet under den tid ordningsförseelse utreds finns i 15 kap. 14 § i fängelselagen respektive 10 kap. 14 § i häktningslagen.

Användning av fängsel (18 kap. 2 §)

En fånges omedelbara rörelsefrihet får begränsas med handbojor, knippförband av plast, skydd som förhindrar spottning eller andra motsvarande medel, om det är nödvändigt för att

• 1) förhindra rymning under transport,
• 2) tygla sådant våldsamt uppträdande som inte kan förhindras på något annat sätt och som kan äventyra fångens eller någon annans säkerhet eller orsaka betydande skada på egendom,
• 3) avvärja överhängande risk för våld, eller
• 4) säkerställa kroppsbesiktning.

Fängsel får inte användas längre än nödvändigt. Om fängsel används med stöd av 1 mom. 2 punkten, ska i mån av möjlighet en läkare höras. När fången ska höras inför domstol, ska fängslen avlägsnas, om inte rättens ordförande av särskilda skäl bestämmer annorlunda. Fängslen ska också avlägsnas om det är nödvändigt för att en medicinsk åtgärd ska kunna vidtas.

Observation (18 kap. 3 §)

En fånge får placeras i ett rum eller en cell där han eller hon kan observeras dygnet runt med hjälp av teknisk utrustning eller på något annat sätt, om det är nödvändigt för att

• iaktta hälsotillståndet hos och trygga säkerheten för fången på grund av berusning eller abstinenssymtom efter användning av berusningsmedel,
• förhindra självmord eller självdestruktivt beteende, eller
• tygla sådant våldsamt uppträdande som inte kan förhindras på något annat sätt och som kan äventyra fångens eller någon annans säkerhet eller orsaka betydande skada på egendom.

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska utan dröjsmål underrättas om att en fånge har ställts under observation. En läkare eller någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska så snart som möjligt undersöka fångens hälsotillstånd. Fången ska noggrant iakttas genom teknisk övervakning och på något annat sätt.

Observationen får inte fortgå längre än nödvändigt och inte överskrida sju dygn. Observationen får dock fortgå, om det är nödvändigt av skäl som avses i 1 mom. 1 punkten. Observationen ska omprövas minst vart sjunde dygn.

Observation i isolering (18 kap. 4 §)

Om det finns grundad anledning att misstänka att en fånge i fängelset eller vid ankomsten till fängelset har förbjudna ämnen eller föremål som avses i 9 kap. 1 § 1 eller 2 mom. i sin kropp, får fången placeras i ett rum eller en cell där det med hjälp av teknisk utrustning eller på annat sätt dygnet runt är möjligt att observera och övervaka fången och hur de förbjudna ämnena och föremålen lämnar hans eller hennes kropp. Då kan man också kräva att fången använder särskild observationsklädsel. En fånge som använder observationsklädsel ska på begäran utan dröjsmål ges tillträde till toalett.

Observation i isolering får fortgå tills de förbjudna ämnena eller föremålen har lämnat fångens kropp eller tills det annars inte längre finns skäl till isolering. Observation i isolering får dock inte fortgå längre än sex dygn. Om observation i isolering äventyrar fångens hälsa, ska den avbrytas. Om det vid kroppsbesiktning har upptäckts att fången har ämnen eller föremål som avses i 1 mom. i kroppen, får tiden för observation i isolering förlängas också efter den maximala tiden på sex dygn, dock med ytterligare högst tre dygn.

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska utan dröjsmål underrättas om att en fånge har ställts under observation i isolering. En läkare eller någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska så snart som möjligt undersöka fångens hälsotillstånd. Fången ska noggrant iakttas genom teknisk övervakning och på något annat sätt.

Avskildhet (18 kap. 5 §)

En fånge får hållas avskild från de andra fångarna, om det är nödvändigt för att förhindra att fången allvarligt äventyrar någon annans liv eller hälsa; för att förhindra ett uppenbart rymnings- eller fritagningsförsök; för att förhindra fortgående användning av berusningsmedel eller narkotikabrott enligt 50 kap. 1–4 § i strafflagen; eller för att förhindra andra gärningar som motsvarar dem som nämns i punkterna ovan och som allvarligt äventyrar ordningen i fängelset.

Rättigheterna för den som hålls i avskildhet får inte begränsas utöver vad som oundvikligen följer av avskildheten. Fången och hans eller hennes hälsotillstånd ska noggrant följas.
Avskildhet får inte fortgå längre än nödvändigt. Ett beslut om avskildhet skall omprövas minst vart trettionde dygn.