Missbrukarvårdsinsatser

Substansmissbruk, brott och utanförskap hänger starkt samman. Utbildningsbakgrunden, den sociala statusen, yrkeskarriären och hälsan hos de intagna och samhällspåföljdsklienterna är klart svagare än hos resten av befolkningen. Många av lagöverträdarna dras med allvarliga missbruksproblem. Missbrukarvårdsinsatserna är därför ett av de viktigaste medlen när vi ska minska återfall i brott och främja integrationen i samhället.

En per­son med långt hår blå­ser i al­ko­me­ter me­dan en ans­tälld vid Brottspåföljds­myn­dig­he­ten tit­tar på i bakgrun­den.

Missbrukarvårdsinsatser under samhällspåföljder

Ungefär hälften av dem som döms till samhällspåföljder har problematiskt substansmissbruk. När det gäller samhällspåföljder går missbrukarvårdsinsatserna ut på att föra problemet på tal, att bedöma och motivera, stödja klienten i att hålla sig nykter och drogfri och att hantera och förebygga återfall. Dessutom innebär arbetet en hel del servicevägledning och nätverksarbete med olika instanser som tillhandahåller behandling. Klienten hjälps åt att komma till de tjänster de behöver, såsom till exempel kommunala rehabiliteringstjänster.

Den som avtjänar samhällspåföljd är skyldig att hålla sig nykter och drogfri under strafftiden. Nykterheten och drogfriheten kontrolleras under strafftiden.

Missbrukarvårdsinsatser i fängelserna

Cirka 80 % av de intagna dras med missbruksproblem. Missbruksproblematiken är också en central faktor som upprätthåller kriminell livsstil. Vid intagning kartläggs den intagnes substansmissbruk och vid behov initieras medicinsk avgiftning. Den intagne får information om olika substansers effekter och hälsoriskerna förknippade med missbruket. Den intagne får dessutom veta vilka rehabiliteringstjänster som finns att tillgå under tiden i fängelset och efter frigivningen. Hälso- och sjukvård för de intagna tillhandahålls av Enheten för hälso- och sjukvård för fångar (vth.fi) , som är underställd Institutet för hälsa och välfärd.

När planen för strafftiden upprättas bedömer man bland annat klientens substansmissbruk och missbruket kopplingar till klientens kriminalitet, behovet av rehabiliterande insatser samt vilken typ av rehabilitering som bäst passar klienten och vad denne själv kan tänka sig att engagera sig i. Alla intagna med missbruksåtgärdande mål i sin plan för strafftiden hänvisas till en specialhandledare med ansvar för missbrukarvårdsinsatser. Den intagne kan också alltid komma fram och att diskutera sitt missbruk på eget initiativ. Nästa steg blir att överväga vilken typ av missbrukarrehabilitering den intagne bäst kan dra nytta av.

Korta motivationsprogram används i syfte är att ge information och motivera till förändring. Längre gruppbaserade program bygger mestadels på kognitiv beteendeterapi och omfattar uppgifter och diskussioner som stöder en nykter och drogfri livsstil utan kriminalitet. Utöver gruppbaserad rehabilitering genomförs missbruksrehabiliterande insatser även individuellt, eftersom alla intagna vare sig vill eller kan delta i gruppaktiviteter.

Individuella diskussioner hålls också för att motivera till gruppbaserad missbruksrehabilitering och som kompletterande behandling eller uppföljning efter många gruppbaserade program. Dessutom har fångar i flera fängelser möjlighet att delta i kamratgruppsaktiviteter inom AA (apuaalkoholismiin.fi på finska) och NA (na-suomi.org) .

Andra aktiviteter som stödjer nykterhet och drogfrihet

Ofta är det inte bara substansmissbruk som brottspåföljdsklienterna har problem med, utan missbruksproblematiken är sammanflätad med en hel rad andra problem med att klara vardagen, till exempel bristande utbildning och arbetslivserfarenhet, somatiska, mentala och sociala problem och kriminell livsstil. Därför är det viktigt att även dessa frågor tas upp. Ofta drar brottspåföljdsklienterna nytta av andra verksamhetsformer som inkluderar element som stöder en drogfri livsstil, även om det inte handlar om missbrukarrehabilitering i egentlig mening.

Rehabilitering i fängelse blir mest effektiv när den kombineras med andra aktiviteter som stödjer överlevnad i samhället. De intagnas deltagande i aktiviteter organiseras i mån av möjlighet så att studier, arbete och fritidsaktiviteter formar en integrerad daglig rutin eller en sammanhängande kontinuitet på missbrukarrehabiliteringen. Det är särskilt angeläget att betona vikten av att upprätthålla kontakten med familjen och andra människor utanför fängelset. Viktigt är också att ha tillgång till externa tjänster under fängelsetiden och i en sammanhängande kontinuitet efter att straffet avtjänats.
Intagna i behov av missbrukarrehabilitering kan dessutom placeras i en extern behandlingsanstalt i upp till sex månader om det bedöms främja rehabiliteringen.

Kontroll av nykterhet och drogfrihet

Publicerad 16.12.2022