Allmänna program
Programmet Cognitive Skills (CS)
Programmet Cognitive Skills (även känt under namnet Reasoning and Rehabilitation) är ett allmänt program för tanke- och problemlösningsfärdigheter som utarbetats av Elizabeth Fabiano, Robert Rossi och Frank Porporino för kanadensiska lagöverträdare. Cognitive Skills lanserades i finländsk fång- och kriminalvård 1997. Byråerna för samhällspåföljder har senare helt och hållet avstått från att tillämpa programmet, eftersom det var svårt att övertala klienterna att förbinda sig att delta i ett dylikt långvarigt grupprogram. Programmet har licenserats och är synnerligen välkänt på det internationella planet.
Målgrupp och syfte: programmet Cognitive Skills är avsett för lagöverträdare med bristfälliga tanke- och problemlösningsfärdigheter. Syftet med programmet är att lära ut förmåga att överväga och bedöma vars och ens eget tänkande och verksamhet inklusive konsekvenserna av dessa. Så kan man lära sig av sina erfarenheter.
Innehåll: programmet Cognitive Skills behandlar följande övergripande frågor. Det gäller problemlösningsfärdigheter: deltagarna ska lära sig att identifiera problem, finna alternativa lösningar och förutse konsekvenserna av lösningarna. Det gäller självkontroll: deltagarna ska lära sig att stanna upp för att tänka innan de handlar, att hantera känslor och beteende. Det gäller kritiskt tänkande: deltagarna ska lära sig att kritiskt granska sina egna uppfattningar, att observera sambandet mellan tankar, emotioner och beteende och att särskilja fakta, föreställningar och åsikter. Det gäller sociala färdigheter: deltagarna ska lära sig att handla i varierande interaktionssituationer, att ta emot kritik, att be om hjälp och förhandla. Det gäller kreativt tänkande: deltagarna ska lära sig att undvika fastlåsta positioner, att överväga olika alternativ och att granska hur de själva förhåller sig till problem. Det gäller att överväga värderingar: deltagarna ska lära sig att identifiera drag i sitt eget värdesystem och att granska frågor från andras perspektiv. Vid sidan av instruktörens föreläsningar innehåller lektionerna många övningar, bl.a. rollspelsövningar, övningar i slutledning och beslutsfattande och varierande uppgifter relaterade till problemlösning.
Genomförande: programmet omfattar 38 sammanträffanden som vart och ett varar två timmar. Lektionerna ordnas mellan två och fyra gånger per vecka. Hela programmet varar mellan tre och fyra månader. Utanför lektionerna ska deltagarna öva och testa de nya lärdomarna i praktiken.
FSF – Fem samtal om förändring (Beteende Samtal Förändring, BSF)
Det svenska programmet Fem samtal om förändring, utarbetat av Åke Farbring och Pia Bergen, är en samtalsserie som grundar sig på en metod med motiverande samtal. Programmet Fem samtal om förändring (FSF) togs i bruk av det dåvarande kriminalvårdsväsendet 2006. Från 2009 har också fängelsepersonal utbildats i tillämpningen av programmet. Den finskspråkiga översättningen har två gånger behandlats av ackrediteringsgruppen.
Målgrupp och syfte: programmet lämpar sig för ett synnerligen vitt klientel av fångar och lagöverträdare med samhällspåföljder. Syftet med programmet är att främja klienternas beslutsfattande med tanke på eventuell förändring.
Innehåll: den röda tråden i hela arbetet är att främja och förstärka klienternas samtliga yttranden och åtaganden som hänför sig till förändring. Fyra principer tillämpas när inre motivation byggs upp: 1) kontraster förstärks, 2) motstånd behandlas, 3) klienternas tro på sin egen förmåga att genomföra förändringen väcks och konsolideras och 4) empati visas. Samtalsserien omfattar talrika uppgifter med vilka motivetion för förändring granskas från olika perspektiv.
Genomförande: samtalsserien omfattar ett inledande möte och fem individuella strukturerade samtal.
Tankeförmåga på arbetsplatsen (Thinking Skills for Workplace)
Tankeförmåga på arbetsplatsen är ett engelskt kognitivt-behavioristiskt program som gjorts upp av Janet McLellan och Emma Preece. Upphovsrätten till programmet innehas av IMPACT Development Partnership´s Strategy Board.
Målgrupp och syfte: programmet Tankeförmåga på arbetsplatsen är avsett för lagöverträdare som utför samhällstjänst, villkorligt frigivna och dömda fångar som ska överföras till öppen anstalt, villkorlig frihet eller frihet på prov och som har sysselsättnings- och utbildningsrelaterade mål i strafftidsplanen. Syftet med kursen Tankeförmåga på arbetsplatsen är att förbättra deltagarnas problemlösningsfärdigheter, kritiska tänkande och perspektivförmåga och att betona vikten av dessa kunskaper på arbetsplatsen.
Innehåll: under programmets gång granskas problemlösningsförmåga, tankefel, hänsyn till andra, social förmåga på arbetesplatsen och självkänska. De saker som behandlats under programmet repeteras. Syftet med kursen är att deltagarna utvecklar olika slag av sociala färdigheter som kan vara nyttiga på arbetsplatsen.
Genomförande: programmet omfattar åtta gruppsammanträden.
Praxis med att frigöra sig från inlärningssvårigheter
Målgrupp och syfte: metoden för att frigöra sig från inlärningssvårigheter är inte ett program i egentlig mening. Den är god praxis som lämpar sig för individuellt och grupparbete och som utarbetats av projektet Fri från inlärningssvårigheter vid Stiftelsen för stöd till kriminalvården. Det rekommenderas att metoden ska tillämpas på klienter med aktuella inlärningsproblem. Tillämpandet av metoden kräver inte att klienterna har diagnostiserade inlärningsproblem.
Innehåll: metodens handbok omfattar diverse inlärningsteman: inlärningssvårigheter, inlärningssätt, minne, uppmärksamhet, självförtroende och inlärning, sambandet mellan missbruks-/psykiska problem och inlärning, utbildning och arbete. Arbetsmetoden ska främst ge information och motivation, men den korrigerar inte i sig någonting. Handboken kan användas flexibelt och selektivt enligt klientbehov.
Genomförande: metoden kan tillämpas både på samhällspåföljdsklienter och på fångar. Den ska främst tillämpas av studievägledare, men den kan också utnyttjas av övriga specialister i fängelserna. Metoden är ett bra hjälpmedel i exempelvis fångarbetet och på särskilda avdelningar, såsom på kontraktsavdelningar med begränsade organiserade aktiviteter. Behandlingen av inlärningssvårigheter får inte förbigå de mål som ställts upp i planen för strafftiden, såsom missbrukarrehabilitering eller program mot återfallsbrottslighet.
Motiverings- och samtalsprogrammet VINN för kvinnor
Det norska motiverings- och samtalsprogrammet VINN för kvinnor tillämpas också i Sverige, Danmark och Ryssland. Programmet är utarbetat av Torunn Höjdahl och Marna Störksen. Brottspåföljdsverket fick nyttjanderätt till programmet 2009.
Målgrupp och syfte: programmet är avsett för kvinnor som avtjänar fängelsestraff eller samhällspåföljder. Det kräver att deltagarna är redo att dela sina erfarenheter med andra, att de värdesätter en potentiell förändring och att de förhåller sig öppet till olika levnadsalternativ. Utvärderingscentrumet och det fängelse som genomför programmet ska sköta om ansökningar och urval av deltagare. Programmet lämpar sig för olika faser i förändrings- och rehabiliteringsprocessen. Programmet ska motivera deltagarna för förändring, öppna nya alternativ och möjligheter i livet, förbättra livskvaliteten och ge motivation för ett liv utan brott.
Innehåll: syftet med VINN-programmet är att deltagarna ska öka sina kunskaper och färdigheter, förbättra sin självkännedom och sociala förmåga och tro på att de kan förändras. Teman i VINN-programmet är identitet, självkännedom, öppenhet, kommunikation, kriminalitet, förändring, val, ekonomi, droger, beroende, sexualitet, kärlek, barn, sorg, förlust, vrede, gränser, våld, nätverk och relationer. Styrningen av gruppen grundar sig på klientinriktad rådgivning, motiverande samtal och behandling av de olika skedena i förändringsprocessen. Gruppprocesser, och den omständighet att deltagarna ska bli medvetna om sina egna resurser och lära sig utnyttja dem, accentueras när programmet genomförs.
Genomförande: VINN-programmet omfattar 14 teman. Programmet kan genomföras individuellt eller som grupparbete. Det förkortade grupprogrammet omfattar minst 24 timmat obligatoriska teman och tre individuella samtal. Den långa programversionen omfattar 15 (45) timmar gruppsammanträden och fyra individuella samtal. Gruppsammanträdesfrekvensen är från två till tre gånger per vecka.
Publicerad 31.8.2022